Aftonbladet – 28 oktober 1867, sida 3

HMjöldrygor ooh dragsjuka. K. sundhetskollegium, till hvars kännedor kommit att under innevarande höst flersti des inom riket sjukdomsoch äfven döds fall af dragsjuka (ergotismus) inträffat, för anledda genom förtärandet af med mjöldryg (secale cornutum) orenad ny råg, och rå gen af årets skörd, till följd af under som maren rådande väderleksförhållanden, läre i de flesta landsorter vara mer eller min dre uppblandad med denna giftiga svamp bildning samt berörda svåra sjukdoms all männare uppträdande alltså torde vara at befara, såvida icke nödiga försigtighetsmåt till dess förekommande vidtagas, har anset sig böra anmoda konungens befallningshaf vande att för detta ändamål till allmän kän nedom meddela några upplysningar, dem v här återgifva: Mjöldrygorna eller mjölökorna äro svampar som under vissa omständigheter i fröens elle kornens ställe utväxa såväl på åtskilliga gräs slag (dårrepe, svingel eller losta m. fl.) som på våra slädesslag och isynnerhet på råg. Antinger de sitta på rågaxet eller äro blandade med der tröskade rågen igenkinnas de lätt på sin färg. form och storlek. De äro utanpå svarta med en blågrå dagg, brytas lätt och visa en hvitaktig eller rödblå, jemn brottyta. Till skapnaden äro de valsformiga (cylindriska) eller otydligt tre kantiga, långsträckta, smala och vanligen Ain: drigt krökta. Deras längd är sällan mindre än en half tum, om de äro obrutna och utvecklade; men ofta en tum och derutöfver; tjockleken en till två linier. Smaken är något skarp och obehaglig, lukten af en störe mängd äcklig, ej olik lukten af sillake. Ehuru mjöldrygorna äro tyngre än vatten, kunna de dock flyta derpå, emedan de uppbäras af de på deras yta bildade luftblåsorna; men om den dagg, hvarmed de i färska tillståndet äro beklädda, ej mera finnes qvar, sjunka de genast till botten. Namnen mjöldryga eller mjölöka, som blifvit dessa korn tilldelade, antyda icke allenast att deras betydligare storlek än sädeskornens ansetts lofva en ökad mjöltillgång, utan äfven att man i allmänhet icke befarat någon skadlig verkan af dem då de förtäras jemte säden, hvarför ock sällan någon omsorg blifvit använd för deras bortskaffande. De äro likväl alldeles icke oskadliga, utan tvärtom ganska menliga för helsa och lif, och förorsaka, då de till någon viss myckenhet förekomma i säden och jemte den förtäras, den plågsamma och farliga förgiftningssjukdom, som benämnes dragsjuka (ergotismus). Denna sjukdom visar i anseende till häftighet, varaktighet och öfriga förhållanden någon olikhet, allt efter olika omständigheter. Naturligtvis uppträder den häftigare ju mera af mjöldrygan blifvit på en gång förtärdt eller ju längre tid med mjöldryga i någon högre grad uppblandad säd blifvit till föda använd. Barn och svaga eller illa födda personer angripas fortare och svårare än andra. Nyss malet mjöl af ny säd, som icke blifvit behörigen rensad från mjöldrygor, verkar häftigare än mjöl af samma säd, som legat länge i luften eller blifvit starkt torkad; och förtärdt såsom gröt, välling, palt eller mjukt bröd är det skadligare än om det njutes såsom torrt bröd efter längre tids förvaring. Dragsjukan yttrar sig med flera eller färre af följande sjukdomstecken: Qval under bröstet, stundom kräkningar eller utsot, stundom förstoppning; yrsel eller svindel, susning för öronen, känsla af krypning under huden, dragning, darrning och domning i lemmarne, mer eller mindre häftiga krampanfall, allmän kraftlöshet, känslolöshet, slöhet och lamhet. Slutet blir i svårare fall fånighet eller döden. Stundom föregås döäm af kallbrand i en eller flera af kroppens elar. Så snart någon angripes af denna sjukdom — ofta angripas flera personer i samma hushåll nästan samtidigt — bör läkare så fort ske kan ,anlitas. Under tiden lägges den sjuke till sängs, hvarefter, om sjukdomen hastigt uppträdt efter nyss förtärdt mål, man söker aflägsna det förtärda genom kräkning, som framkallas genom kräkmedel, om sådant finnes att tillgå, eller med ljumt vatten och deruti smält smör eller fett samt kittling i halsen med en fjäder. Vid behofingifves derpå ett laxermedel af 1—2 matskedar laxerolja på en gång eller ett par teskedar engelskt salt hvarannan timme tilldess verkan följer. Hyad som vidare utan läkares råd kan göras är att gifva den sjuke, hvar 3 eller 4 timme, 20—30 droppar af Bangs nervdroppar eller af Prinsens droppar eller dubbelt så mycket kamferspiritus, samt derpå en kopp varmt tå på sötblomster eller fläderblommor eller ock varmt kaffe. Varma helbad eller, om dessa ej kunna anskaffas, varma armeller fotbad göra god nytta, äfvensom de angripna lemmarnes, underlifvets och ryggradens gnidning med ylle, fuktadt med kamferolja, tvålliniment eller kamferspiritus eller, om dylikt ej finnes till hands, med bränvin, som blifvit uppvärmdt i hett vatten, dock så att faran af antändning måtte undvikas. : Då det likväl är både lättare och säkrare att förekomma än att bota denna sjukdom, böra inga åtgärder försummas, som kunna göra en med mjöldrygor uppblandad säd oskadlig innan den användes till föda. Erfarenheten har visat att mjöldrygornas giftiga egenskaper minskas om de under en längre tid få ligga i luften, liksom ock om de utsättas för en högre grad af värme. Förderskull har man tillrådt, dels att icke genast använda den nya säden till föda, utan först sedan den under en längre tids förlopp varit förvarad under flitig omskyffling och luftning, dels att först i en bakugn starkt torka densamma eller det deraf malda mjölet. Dessa åtgärder gifva emellertid ingen säkerhet och kunna dessutom icke anlitas af den, som icke har annan säd att tillgå än den som han nyss skördat. Man har ock föreskrifvit att varsamt strö säden i ett kar, till hälften fylldt med vatten, samt afskumma de flytande mjöldrygorna och derefter torka den till botten sjunkande rena såden ; men äfven detta medel är opålitligt, emedan, såsom förut blifvit nämndt, äfven mjöldrygorna under vissa omständigheter sjunka i vatten. BSäkrast är att aflägsna den skadliga inblandningen genom sädens omsorgsfulla kastning, genom derefter företagen sållning och slutligen genom de ännu återstående mjöldrygornas bortplockning. Denna behandling är hvarken så mödosam eller tidsödande som mången torde föreställa sig; bortplockningen kan af barn verkställas och sker lättast om säden utbredes i ett tunnt lager. RP ARTIN TC Pm