Aftonbladet – 24 oktober 1867, sida 1

a SARA ERS TNRE DE SPORE RTTEP AN ITIL PNG EDARIERE BIE ISTER ANSLUT NASAS AROR q På undertecknades förlag utkommer inom kort och är Anteokningslista för Subskription tillgänglig i alla, Boklådor å: i Fältmarskalken, Biksrådet m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens HISTORISKA SKRIFTER Öfversten, Friherre R. M. Klinckowström. Få tidskiften af Sveriges historia hafva varit så svåra att rätt lära kävna, som det från Carl XI(:s död till slutet af Gustaf III:s regering. Det är en tid begränsad af 2:ne märkliga konuvgars blodiga slut. Med svårighet har man fanvnit jemförelsevis fåtaliga upplysningar i de offentliga arkiverna nom och utom fäderneslandet: sanninten har der, bland många villosken, endast sparsamt belyst de stora, djupt tragiska taflorna med sin fackla. Författaren till Svea Rikes Häfder har sammanfattat intrycket af sina studier rörande denna tid i sitt bekanta arbete: Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personer under tiden från konung Carl XII:s död till Gustaf III:s anträde till regeringen — uti en bild, vittbande mera om siarens än historieforskarens ovanliga förmåga. Efter honom bafra Fryxell och Malmström försökt att bär bryta väg på häfdens föga banade mark. Denna tid behandlas äfven i 8 ne samtidas efterlemnade,skrifter: den enes stympad (Tessin och Tessiniana), den andres till börden tvifvelaktig (Sverige under Ulrika Eleonora och Fredrik den I:ste eller från 1718 till 1751). Gustaf I!Ls regeringstid bar fonnit sina häfdatecknare och loftalare; men, med uadantag af Geijers redogörelse för de Gustavianska papperen i Upsala, hafva dessa skildringar tällat, att prisa hans lynne och egenskaper. Tvenne samtidas, Adlerbeths och Schröderbeims, mindre memoir-samlingar hafva anfört spridda drag af denne konung och bans regeripg; man har sökt att sätta deras trovärdighet i fråga. Utwi Schinkel-Bergmans Minnen ur Sveriges nyare historia hafva Gostaf III och hans samtid blifvit tecknade, på grund af de mångahaada materialier denne författare baft att begagna, mera mörkt än hittills skett. Det är måhända ännu för tidigt att skrifva Gustaf III:s historia. De nödiga materialierna dertill fattas för häfdeforskaren, hvaribland främst den sanningsenliga teckningen af konungens förhållande till sin moder och till oppositionen. De finnas, men äro änvu ej alla tillgängliga. Fältmarskalken, riksrådet m. m. grefve FREDRIE AXEL v. FERSENS efterlemnade historiska skrifter, till subskription hvarå vi härmed vördsamt inbjuda, omfatta tiden från 4748 till 4789, och bidraga att i flera afseenden fylla en vigtig lucka I den Svenska historien. Dessa skrifter äro författade al en man, som — ett barn af den så kallade Frihetstiden — verksamt deltazit i dess offentliga lif och under hela Gustaf II:s tid stod denne konung ganska nära, först såsom rådsherre och sedan främst inom oppositionens leder. Grefve Fersens slägtoch politiska förbindelser, hans uppfostran, samhällsställning, rikedom och verksamhet gjorde det för honom möjlirt att, mera än kanske någon annan, samla upplysningar och riktiga omdömen om sin tid. Hans sanningskärlek, upphöjda karakter och eberoende ekonomiska förhållanden böra gilva åt hans skrifter ett stort förtroende. Grefve von Fercens efterlemnade historiska skrifter skola omfatta 6, högst 7 delar Första delen, som kommer alt utgöra omkring 48 ark, är redan Iakd under pressen, och utlemnas i bokhandeln i Novembar månad innevarande år ech säljes till ett pris af 2 Rår 50 öre. Denna del bebandlar tiden för Carl X:s till Fredrik 1:s död; 2:dra öeler tiden från 4754 tll slatet af 4756 års riksd-g; 3:dje och de följande delaroe omfatta Gustaf Ill:s regeriog, från denne konungs födelse intill slutet af 4789 års riksdag. Af den mängd offentiiga bardlingar, bref, uppsatser m. m, som finnas manuskriptet bifogade, skola endast förut ekända och vigtiga, såsom bilagor meddelas. De 2:ne första afdelningarne äro skrifna på svenska. Detta är ej förhållandet med den afde!ning, som behandlar Gustaf II:s vid; men otgifvaren bar ansett, att manuskriptet, ömsom skrifret på franska, ömsom på svenska språket, borde utgifvas ensamt på detta sednare språk!, hvarföre han ämnar öfsersöta de franska delarna på svenska Der företrädesvis vigtiga och betecknande drag förekomma, ska!l likväl, till yttermera visso, den franska texten tillika anföras. Stockholm i Oktober 4867. P. A. NORSTEDT SONER.