UTRIKES. ENGLAND. Det konservativa partizt i Manchester gal den 16 dennes en stor bankett för lord Derby och hans kolleger i kabinettet, för att lyckönska dem till det lyckliga genomdrifvan..et af parlamentsreformen. Det var en politisk manifestation, der politiska tal höllos. Man inlät sig dock icke närmare på de sväfvande frågorna, men uttalade sig mycket bestämdt för fredens upprätthållande. Bäde lord Derby och hans son, lord Stanley, yttrade sig, och af den sistnämndes tal erfor man, att han icke, såsom rykt:svis berättats, har för afsigt att afgå ur kabinettet. NORD-TYSKLAND. Riksdagen behandlade de ssta dagarne i förliden vecka lagförslaget om krigstjenstskyldigheten, som i allt väsentbgt öfverensstämmer med den organisation af armån, som under åren 1862—1864 infördes i Preussen. Debatten var isynnerhet lördagen mycket liflig, då det kom till en häftig sammandrabbning mellan det national-liberala och Fortschritts-partiet i anledning af ett tal, som den demokratiske representanten Liebknecht höll emot regeringens förslag och deri han riktade ett skarpt anfall mot den preussiska politiken, som, sade han, endast ginge ut på att kufva folkfriheten. I debattens början uppträdde äfven Kryger från Nord-Slesvig med ett anförande mot förslaget, emedan han der saknade en bestämmelse om den exceptionella ställning, hvari de af honom representerade nordslesvigarne befunno sig. Nu, som under den forra riksdagssessionen, afbröts han oupphörligt af presidenten och husets ledamöter, hvilka blotta ordet Nord-Slesvig tyckes skorra i örat. Presidenten förklarade, att frågan om nordslesvigarnes ställning ej hörde till saken, och då Kryger det oaktadt fortfor att uppläsa sitt anförande, togs ordet ifrån honom, hvarpå han, under protest, lemnade tribunen. SYD-TYSKLAND. De sydtyska staternas representationer äro nu samlade för att besluta om alliansfördraget med Preussen och anslutningen till den nya tullföreningen. I Baden, der stämningen för en omedelbar förening med NordTyskland är öfvervägande, harrepresentantkammaren redan med alla rösterna utom en gifvit sin ratifikation på fördraget, och anses utan allt tvifvel äfven komma att rösta för Badens ingående i tullföreningen. I Wiärtemberg och Baiern deremot uppträder ett starkt parti, eller rättare sagdt två: det klerikala och folkpartiet, ehuru af olika skäl, emot fördraget. Som telegrafen redan be: rättat, har äfven den wiärtembergska kammarens statsrättsliga utskott afstyrkt ratifikationen. Som likväl Preussen förklarat att fördragets förkastande medför uteslutning från tullföreningen och partiet skyggar för konseqvenserna af denna senare eventualitet, tros det dock, att fördraget detta oaktadt, om än med knapp majoritet, skall gå igenom. Baiernos representantkammare har med 112 röster mot 20 antagit förslaget om räntans frigörande. ITALIEN. I Neapel vörfvar man helt öppet frivilliga för insurrektionen ; på Caf dltalia är nemligen ordentlig värfningsbyrå inrättad. Garibaldi har från Caprera den 8 dennes utfärdat en ny, ytterst häftig proklamation till segrarne vid Bagnorea och Acquapendente?. Bevakningen på Caprera har blifvit förstärkt. Mazzini skall, enligt Gszetta di Venezia, befinna sig qvar i Lugano. Hans försök att gifva den romerska rörelsen en republikansk anstrykning har varit fruktlöst; han har dock genomdrifvit, att Victor Emanuel icke nämnes i insurgenternas proklamationer. En skara frivilliga, som natten till den 14 dennes gick öfver gränsen, bestod af den romerska legionen under f. d. majoren i den kongl. armen Filip Ghirellis betäl. Ghirelli är en emigrant från Rom, som jemte andra från Kyrkostaten härstammande officerare tagit afsked ur krigstjensten för att strida för Roms befrielse. Han har på nägra dagar samlat en legion af 1200 romerska emigranter, indelat dem i två bataljoner, ställt dem under romerska officerare och inpraktiserat dem öfver gränsen fäsom resande. I Terni utfärdade han sin första proklamation, hvari han uppmanar sina frivilliga att kämpa för den romerska jordens befrielse. En annan major vid nåmn Gulmanelli har anslutit sig till honom och öfvertagit befälet öfver jden andra bataljonen. Man befarade, att den romerska legionen, som bildat sig helt och hållet utom de -garibaldii ska kretsarne, skulle ingifva dessa misstro. : ende. Men major Gbhirelli har sedermera högtidligt förklarat för centralkomitn il: Florens, att han skall ställa sig under Me:! notti Garibaldis befäl. Äfven Acerbi, hvilken till en början gjorde sig till öfverbefäl hafvare, har ingått öfverenskommelse med l: Menotti och kommenderar den legion, som i opererar omkring Velletri. Insurgenterna äro således fördelade i fem hufvudkolonner, : Den första är Menotti Garibaldis, hvilken : har sitt läger vid Monterotondo; den andra är Nicoteras, som rycker an från den abruzziska gränsen; den tredje Acerbis vid Velletri; den fjerde Cucchis vid Viterbo och den femte ofvannämnde Ghirellis. Under Menotti skola redan 3000 man stå och under Nicotera nära 4000. Alla dessa kårer äro militäriekt organiserade samt indelta i bam nan;iaok AAh hata linanaor