Aftonbladet – 22 oktober 1867, sida 3

Ett förslag med afseende på den stundande vintern. Bland de utgifter, som för de minst bemedla de äro ganska svära att vidkännas, särdele i en tid som den närvarande, då brödfödar i främsta rummet, och äfven annat som räk. nas till det nödvändigaste, uppdrifvits til ett oerhördt högt pris, intager onekliger uppköp af ved ett ganska kännbart rum. Vi tela naturligtvis här ej om dem, som köpa eitt vedbehof famutals i hamnarne, utan om de familjer, som skola lefva för dagen på hvad familjefadern kan lyckas förtjena i en tid, då få behöfva arbetsbiträde, när dagligen arbetsfolk tillströmma från alla landsorter och nöden verkligen är stor äfven på andra ställen än i de svårt hemsökta norra provinserna. Att, såsom ofta är den utfattiges lott, köpa ved efter vigt, visar sig snart vara en utgift, som kunde skrämma äfven den mera bemedlade, ty då veden vid dylikt köp kostar 20 öre lispundet, motsvarar detta vanligen 5 å 6 kastvedträd. En icke obetydlig besparing för vintern föreställa vi oss kunna ernäås derigenom a:t de behöfvande söka samla talloch grankottar, hvaraf skogarne närmast staden torde kunna lemna ett icke obetydligt förråd. Vi hafva särskildt hört uppgifvas att den s. k. Kaknässkogen mellan Ladugärdsgärdet och Lidingöbro kan lemna ett ofantligt förråd af detta nyttiga bränsle, och som nämnde skog tillhör staten, förmoda vi alt uppsamlande derstädes af nämnde bränsle ej kommer att nekss, hels. dervarande jä. geribetjenivg är i tillfälle att öfvervaka det intet förfång kan göras. Möjligen skulle ock kunna anses fördelaktigt att ordningsmännen, hvar inom sin församling, läte barnen i de utblottede familjer, hvilka erhålla vedunderstöd, hopsamla tall: och orankotiar i hufvudstaden närbelägne skocar, hvarefter genom ordningsmännens försorg bränslet skulle hemforslas och tillhan Jahållas de behöfvande, antingen enbart eller blandadt med en del ved.