— Stora teatern gaf i lördags Orleanska jungfrun, Nicanders öfversättning af Schillers Jungfrau von Orleans, hvilken icke uppförts ä denna scen sedan Emilie Högqvist 1841 upphörde att med erkändt mästerskap tolka titelrollen. Detta berömda skädespel var således för det vida större flertalat en nyhet, åtminstone sedt från scenen; ty som läsning torde få dramatiska arbeten vara så bekanta som detta, då det redan länge i våra skolor användts för öfning i tyska språket. Hufvudrollen, vid hvilken intresset nästan uteslutande knyter sig, återgafs nu af fröken Åberg, som, oförhindrad ef någon föregående tradition och ej undanskymd af någon medtäflarinnas bild, haft tillfälle at sjelfständigt inlära rollen och kunde verka på publiken med mnyhetens och de ej förut uppdrifna anspråkens kraft. Också mottogs hennes om berömvärda studier vittnande framställning med ovanligt bifall af den i det närmaste fuilsatta salongen, som flerfaldiga gånger inkallade. henne såväl i första akten som sedermera och efter styckets slut. Äfven de öfriga medspelande utmärkte sig samtliga, och uppsättningen var vårdad. Vi återkomroa med första till en ntförligare framställning rörande skådespelet och dess återgifvande.