Aftonbladet – 18 oktober 1867, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. I Den romerska frågan indrager småningom lallt större och större kretsar i sin strömI fåra: från Marseille har korståget till Rom börjat; första sändningen af påfliga friTvillige? från Frankrike afgick den 12 denInes på aftonen från Toulon till Civita Vecchia. Gazette de France inledde rörelsen med en appel aux catholiques?, hvari tidninigen uppmanar alla goda katoliker i Frankrike, Belgien, Holland, Schweiz, Spanien, Irland och Tyskland att ila till Rom för att med väpnad hand försvara påfvens verldsliga makt. I Civita Vecchia, utbrister Gazette de France, finns det ännu icke färdiga fästningsverk till ett förskansadt läger för 15—20,000 man. Till detta läger måste man skyndtamt begifva sig.? Uppmaningen är undertecknad af Charles Garnier, hvilken, såsom BSidcle anmärker, var en af Gaetas försvarare. ÖSTERRIKE. Det telegram vi i går meddelade om kejsarens bref till kardinal Rauscher visar, att den befarade ministerkrisen är för denna gång aflägsnad och att Beust och de åsigter han förfäktar fortfarande blifva de styrande i det kejserliga kabinettet. Redan samma dag kejsaren hemkom från Ischl hade rikskanslern en flera timmars audiens, efter hvilken man visste berätta att hans ställning var tryggare än någonsin och att hans förslag rörande ordnandet af de konfessionella frågorna vunnit monarkens odelade bifall. Hvilka dessa förslag äro, derom äro uppgifterna temligen stridiga, då det å ena sidan försäkras att rikskanslern anser att konkordatet, såsom ett statsfördrag, ej ken ensidigt upphäfvas, medan man straxt derefter låter honom förklara, att man endast på lagstiftningsväg kan genomföra någon ändring i konkordatets väsentliga bestämmelser. Det är emellertid den senare åsigten som hyses af representanthusets majoritet och som äfven ligger till grund för Mähilfelds bekanta motion. Denna motion, liksom. det tal, hvari han i en följande session motiverade densamma, har gjort ett ofantligt intryck i landet och anses som ett troget uttryck af den allmänna meningen. De nya Wäntzelska bakladdningsgevären, som blifvit antagna för österrikiska armån, ha visat sig vara odugliga, i det de kopparpatroner, hvarmed de laddas, så snart pipan blifvit upphettad, löda sig fast vid henne och göra geväret obrukbart. Man skall redan för ett halft år sedan gjort vederbörande uppmärksamma härpå, men tillverkningen hade det oaktadt ej blifvit inställd. ITALIEN. I en korrespondens från Florens skrifves den 11 dennes: Acquapendentes återbesättande af insurgenterna och de resningar, som utbrutit på flera ställen i distriktet : Frosivone, särskildt i Verolis, Castro och Banco, hvarest befolkningarne, oaktadtpresterskapet der är allsmäktigt, sällat sig till insurrektionen, ha gifvit ny fart åt rörelsen. Frosinone, Velletri och Viterbo ha blifvit försatta i belägringstillstånd. Många romare, hvilka det lyckats undgå polisens vaksamhet, stöta dagligen till insurgenterna. I sjelfva Rom ske fortfarande en mängd häktningar. I ett enda värdshus har man fängslat 30 personer. Jäsningen i Rom är stor, men man må icke förundra sig öfver, att rörelsen der ännu icke utbrutit. Man vill handla med säkerhet och icke genom en resning i otid kompromettera framgången. Fortfarande desertera många påfliga soldater, och det faller sig mycket svårt för den romerska regeringen attersätta dessa och dem som stupat i striderna eller tagits till fånga af insurgenterna. Öfverste Acerbi, som gifver sig titeln generalbefälhafvare, har från Torre Alpina den 9 dennes utfärdat en ny proklamation, hvari dock icke talas om Victor Emanuel, utan blott om ett ?förenadt och fritt Italien?. Vid den italienskå gränsen förefalla fortfarande arresteringar. Afven många frivilliga, som valt sjövägen, hafva blifvit fasttagna af de italienska myndigheterna. Den härigenom förorsakade förbittringen är stor. Pressen fordrar derföre också enhölligt, att man skall göra slut på saken.? I en annan korrespondens från Florens meddelas samma dag: Öfvergången öfver gränsen är icke förbunden med några svårigheter; insurgenterna smyga sig tre eller fyra tillsammans igenom gränskordongen, som sannolikt icke handhafves strängt, och samla sig på det påfliga området vid de för dem bekanta depoterna, der de förses med vapen ; såsom det uppgifves skola äfven en mängd deserteringar ske från de italienska trupperna till insurgenterna. Såsom anförare, utom Menotti Garibaldi, hvilken förklädd till prest smög sig genom kordongen, och representanten baron Nicotera, som redan flera gånger gått in och ut öfver gränsen, nämnas: Acerbi, Cucchi, Barni, Baldini, Alessandrini, Tolazzi Salomone och Bousquet. Baldivi är en rik tygfabrikant i Siena; han har nästan helt och hället stängt sina fabriker, ! ställt sig i spetsen för 200 unga män, af ; hvilka de flesta äro hans arbetare och in-ly födda romare, af egna tillgångar försett dem å med vapen och penningar och så dra: fält. Salomone leder rörelsen . ! 2 s : — a Frosinone. Bale. TURKIET. m ONS ea uppgift i Augsburger Allgemeine : Zeitung skall general Langiewiez af sultaj i 1 1 nr rm lt ke Fr Fr mv Kr AA 4 FR FR RM —A! OO NM mo vä mm ct vm nen erhållit tillåtelse att till Turkiet inbjuda alla i Frankrike, Schweiz och Öster: rike bosatta landsflyktiga polackar för att af dem bilda två kärer, af hvilka den ena skall förläggas som garnison i Tultscha, den andra i Saktscha. Ändamålet med dessa kårer, säger tidningen, skall vara att öfvervaka förhållandena mellan Ryssland och bulgarerna. MEXIKO. ; Utgången af presidentvalet, som skulle ega rum den 22 September, är ännu ej känd. . Medan somliga anse Juarez återval otvifvelaktigt, anse andra att Porfirio Diaz, som nu bestämdt antagit den honom erbjudna kandidaturen, skulle göra honom segren stridig, isynnerhet i de södra provinserna, Amiral Tegethoff befann sig vid de senaste underråttelsernas afgång änna i hufvud! staden. Han hade blifvit mycket artigt ! mottagen ar Juarez, äfven förklarat sig ; Sn RS