Aftonbladet – 15 oktober 1867, sida 3

— Grundstötningar. Ångfartyget Wettern hade det missödet att förliden torsdag på utgåendet från Linköping stanna på grund i denna stads nya hamn, oaktadt fartyget lotsades af den tillförordnade hamnkaptenen. Då man icke i 3vaden har tillgång på en pråm eller mindre farkost för att lossa uti, så skulle den fastnade ångbåten ha fått stå der tills någon skuta hunnit anskaffas från Berg eller annorstädes, om icke lyckligtvis ångaren Hans Brask legat i hamnen. Denha ångbåt måste nu halas ut till den fastnade kamraten och icke allenast intaga hans last utan äfven eldas upp för att med ångkraft söka taga Wettern af grundet, hvilket också försöktes men misslyckades sedan kabeln sprungit. Återstod således ingenting annat än att nästan belt och hållet lossa hela Wetterns last. — Ångaren Birger Jarl hade några dagar förut äfvenledes stannat på grund inne i hamnen, men lyckats utan bjelp komma derifrån. Önskligt vore derföre, att dels en eller tvenne pråmar af staden anskaffades, dels att ångbåtsbefälnafvarne blefve sarskodda om, vid ankomsten till slussen, hur ljupt vatten det är i den nya hamnen ; ty i motsatt fall lära ej ångbåtsbefälhafvarne teckna konnoissementerna för lossning annorstädes än vid Nyqvarn, dit de gingo före den nya hamnens byggande.