Aftonbladet – 12 oktober 1867, sida 2

ning af trädgårdsalster från Sverge kom att ge rum till följd deraf, att inga anmälnin;ar ingålt. Sannolikt ligger anledningen ill denna motsägelse deri, att de nu afsända produkterna blifvit aflemnade efter len tid, då komiterade aflåtit sin skrifvelse ämnet till civildepartementet.) , — Dödsfall. Enligt i dagarne ingången underiättelse har löjtnanten vid VWestgötadals regemente C. A. Rossander nyligen aflidit i gula febern i Texasi Amerika. Löjtnant Rossander, hvilken med utmärkelse deltog i det stora amerikanska kriget, och deruvder avancerade till öfverstlöjtnant i nordstaternas arme, återkom efter krigets slut till fäderneslandet samt erhöll af konungen guldmedaljen för tapperhet i fält. På sommaren 1866 afreste hr Rossander änyo på permission till Amerika. Att han denna gäng ämnade för alltid qvarstauna i nya verlden torde man få sluta till af den omständigheten att, enligt hit ingången under rättelse, han för någon tid sedan bgifvit sig till Texas, samt derstädes ingått i armen under namnet Charles Ross. Löjtnant Rossander var vid sin död 35 år gammal. (w.-P.) ——— — Studentkonserterna härstädes förliden måndag och tisdag inbringade den ansenliga summan 9568 rdr 50 öre. Genom student kårens sängförening hafva sålunda 10,568 rdr kommit de nödlidande i Norrland tillgodo. — Diskontonedsättning. Göteborgs Enskilda bank och Skandinaviska kreditaktiebolaget hafva från och med i dag nedsatt sin diskonto och utlåningsränta för korta papper med en half procent. — Allmänna pantlåneinrättningen. I P.-T. läses: Då denna inrättnings verksamhet i väsentlig mån kan betraktas såsom en mätare för det ekonomiska tillståndet hos hufvudstadens fattigare befolkniog, hafva vi förskaffat oss nägra sitferuppgilter om utifna och inbetalda län under första veckan af Oktober, omfattande då egentliga flyttniagsdagarne på hösten, då hyror skola betalas, ved m. m. köpas för vintern och såle des en ipekuniart hänseende ganska kännbar tideperiod. Det visar sig härvid, genom jemförelse mellan i är och i fjol, ett alldeles ovanligt förhållande, som äfven under intet föregående är egi rum, remligen att antalet län under de iem första dagarne i Oktober nägot minskats, men dereraot inbetalningarne ökats, hvilket synes af följande siffror: s Utgifna lån. Kapital. 1866: st, 3289. Rär 35134, 1867: st. 3175. Rär 31 420. Inbetalda lån. Kapitat. 1866: st. 2679. Räår 25 784: — 1867: st. 3253. Rdr 31 972: 50. Denna minskning faller helt och hället på antalet af belänade diverse effekter, då deremot utlemnade lån å guldoch silfver panter fortfarande tilltagit och utgjorde pr medium för dagen öfver 300, då vid motsvarande tid i tjol beloppet icke uppgick fullt till 300. Det är svårt, om ej omöjligt, att förklara det sannolikt blott tillfalliga i detta, mot hvad man haft skäl av vänta, mindre behof af lånehjelp; att mera guld och silfver belänas härflyter antagiigen deraf, utt medelklassen oftare än förut anlitar inrättningen. Man skulie möjligen ställa det lägre antalet län i något sammanhang med uttagningen — 55,418 rar 29 öre mer än som insatts — ur Stockholms sparbanker under förflutna månad; men då under förra äret vid samma tid öfverskjutende uttagningen belöpte sig till 54 316 rdr 30 öre, ligger i den förstnämnda sillran ingenting ovanligt. Beträffande inrättningens verksamhet under detta är bör nämnas, att den 22 Juni EES beloppet inneliggande panter till 120,732 st., hvilket med 20,000 öfversteg högsta antalet, som förut någonsin på en gång varit belånadt. tee — Sclhweden und die nordische IndustrieAusstellung im Jahre 18667 ör titeln på en at preussiska bergsrådet dr H. Wedding utgifven broschyr, hvaruti författaren redogör för 1866 års industriutställning i Stockholm och för Sverges industri i allmänhet, men för dess bergverks industri isynonerhet. törre delen af broschyren lärer också vara aftryckt efser en af dr Wedding förat i Zeitschrift för das Berg-und Hättenwesen in Preussen offentliggjord uppsats. O-ktadt författaren är specialist och gjort till sin väsentliga uppgilt att studera Sverges bergverk och metallförädlingsindustri, synes han dock hafva tagit ganska väl reda på de flesta af vära industriella förhållanden. Det är för oss svenskar föga vanligt att på främ mande språk finna så vigtiga uppgilter om vårt land, gom dem dr Wedding lemnat. Hans broschyr andas derjemte mycken väl