Aftonbladet – 12 oktober 1867, sida 2

stolta renhet, och såg upp på honom samt hviskade sitt farväl, — då kom ett mildare uttryck i Dicks egna ögon. Qvivnor, som fått den sällsynta gåfvan af ovanlig skönhet, må väl glädjas deröfver och vara tacksamma derför. 1 en sekund kunna de omedvetet och utan ord uttala allt hvad de känna. De kunna säga det på en gång — för evigt, medan andra söka efter ord, arbeta för att finna uttryck, fåfängt försökande att bryta de grymma kedjor, eom fängsla dem. Hvilken predikan, hvilken text — kan jemföras med de ord ett varmt hjerta tyst uttalar med sin egen skönhet och renhet och blott medvetet om hvad dess egen uppriktighet menar? Hvilka ord skulle kvinna vara så vältaliga som blicken ur ett par klara, ljufva ögon, leende, uppmuntrande, strålande af kärlek, godhet och tillit? Queeas Walk sås ej få öde ut som Londo.s elegantare qvarter. De trasiga gatpojkare bruka ej rese nt på landet. Prå. mårne och båtarne seglade som vanligt förbi, trädgårdegrinden stod vidöppen, hushäållerskan mötte honom småleende och klädd i sin nyaste mössa. Hr Beamish var borta, sade hon, i Durham, hos sin far som var å bättringsvägen efter sin svåra sjukdom. än hel mängd bref väntade honom på bordet i salen, s:de hon. Hr Beamish hade bedt att man skulle sända alla hans bref till Durham; han skulle komma tillbaka, så fort han kunde lemna sin far. Alla andra voro borta. Herr och fru Butler voro i Brighton och gamla herr Butler var på Lambswold eller hade åtminstone icke varit i staden på länge. Hvem har icke erfarit den behagliga känslan af trefnad, hvila och belåtenhet som åtföljer återkomsten till, hemmet efter en