Aftonbladet – 10 oktober 1867, sida 3

— Räddning ur sjönöd. Om en sjöolycka, som varit nära att inträffa under den starka storm, som den 23, 24 och 25 sislidne September rasade på vestra kusten, skrifves från den nya fyrinrättningen på Wäderöbod, bland annat, följand: Den 24 September klockan 10 förmiddagen hö: des nödrop, och vid närmare efterseende syntes en norsk lotsbåt, bemannad med tre personer, liggande segelsliten strax utanför öns vestra sida. Besättningens afsigt lärer hafva varit, att med bäten komma i Iä af ön, för att kunna intaga det femtå eter bottedrefvet, då storseglet brast i stycken. En båt från fyrinrättningen sattes genast ut i sjön och lyckades inbogsera lotsbåten i hamnen, der den förtöjdes med kettingar. Sedan seglen blifvit iståndsatta, afgick lotsbåten påtöljande dag. Brefskrifvaren tillägger, att, derest icke denna hjelp från tyrinrättningen kunnat sändas, lotsarne skulle hafva gått förlorade, ty stormen var hårdt ostlig med stark NV. ström; så att det varit omöjligt för dem, ått med sin stagfock -:kunna ligga upp mot något af Trolleskären. Sålunda har den af närboende svenska kronolotsar, då de vid försök med fyren första gängen sågo dess blänkar, med en viss rörelse uttalade förhoppning, att fyren måtte blifva ett medel att rädda menniskor från att omkomma vid Wäderöarne, redan en gång gått i fullbordan under den korta tid, som förflutit efter det fyrinrättningen kommit i verksamhet. (Pr. T.)