Aftonbladet – 8 oktober 1867, sida 2

så ha de ansett sig böra protestera mot den preussiska regeringens beteende och ha framhållit det farliga i dess anspråk. Bismarck har härigenom blifvit öfvertygad, att hon har gått för långt, och då hon icke vägar träda nationalkänslan för nära, i fall hon vill uppnå sitt mål, har hon beslutit verka lugnande och utfärda ett nytt cirkulär, i hvilket hon gifver sina yttranden en mildrande tolkning. Meden den preussiska regeringen sålunda på ena sidan söker dämpa rörelsen i de stater, som hon ännu icke lagt under sitt ok, undertrycker hon på andra sidan med våld hvarje motstånd, som hon möter i de annekterade länderna. Hannoveranarne ha ännu till en stor del bibehållit sin tillgifvenhet för den gamla dynastien, och de kunna icke, trots allt hvad som berättas, finna sig i det preussiska herraväldet. De ville derföre fira kronprinsens födelsedag: men i anledning deraf flöt blod. Sådana tilldragelser antyda i vår tanke det program, som skall läggas till grund för den tyska frågans lösning, och hvad Sydtyskland angär, måste de bidraga att ytterligare öfvertyga om, att annexionens välgerningar ha alltför mycken likhet med underkufvandets olyckor. Denna sanning är för tydlig, för att något cirkulär skall förmå beslöja den.