Aftonbladet – 1 oktober 1867, sida 2

BYN PLAND BERGEN). Roman af miss Thackeray. Öfversättning från engelskan. Petitpere visade sig nu, borstande sin höga kastorhatt ; han klättrade upp på kuskbocken och fattade tömmarne med ännu stark, ehuru något darrande hand. De bäda fruntimren sulto midtemot hvarandra på halmgtolar. Josette och Toto sutto på ett litet säte för sig sjelfva. De voro förtjusta åt allting och klappade i händerna vid åsynen af en väderqvarn, en gammal ko, några kråkor som fögo upp; Catherice gjorde så med, då de bådo henne derom. Tröttheten vid lifvet hade efterträdts af en elagsresktion, och dessutom hade den li!la törstiga stackaren ju fått en droppa vatten vär Hon minst väntade det. Reine smålog åt hennes munterhet och suckade sedan när hon tänkie på fordna färder till la Delivrande. Vagnen rullsde förbi stubbåkrar och stora kornhaf och ängar; S:t Claire var förbi, och rapsen redan skördad. De foro genom byar med präktiga gamla kyrkor, försedda med torn och normandiska bågfönster. De foro förbi acacieträd, hvilkas af högröda bär tyngda grenar hängde öfver trädgårdsmurarne. De foro förbi andra arrendegårdar med stora porthvalf och med skiftande vinrankor, slingrande sig öfver muarne. Hela omgifningen var ett ofantligt panorama of gola kornfält, blå himme! och på afstånd hafvet. De mötte mycket folk på vägen, som alla helsade och ropade: ? Bra RR 200