Aftonbladet – 30 september 1867, sida 3

att tro det. Är det icke i rivaliteten, för att icke säga konkurrensen, som industrien härdas, glömmer sina mödor och hemtar nya krafter att uthärda striden? Monopolet förslappar industrien, hvilken konkurrensen gör fruktbärande och lifskraftig. De svenska porslinerna på Marsfältet äro representerade af tre betydande hus: Höganäs fabrik, hvilken särskildt exponerar en vas af bränd lera med stor legance i formen och ett vackert arbete, Gustafsbergs fabrik, ledd af hr S. Godenius i Stockholm, samt Rörstrands fabrik, ledd af hr H. Stråle i Stockholm. Hrr Godenius och Stråle ha förenat sina utställningar och upptaga i det svenska galleriet en stor oval tagåre, dit blicken drages och der den qvarhålles af en mängd mycket anmärkningsvärda , artiklar i porslin, biscuit och faience. Mellan två vaser, till hvilka jag skall återkomma, ser man att börja med en grupp i parian, föreställande två stridande. Dessa båda kämpars ställning är kraftfull utan att vara forcerad. Denna grupp har blifvit inköpt af kejsar Napoleon IL Den står på en grafvärd, likaledes af parian; men af hvilken den är oberoende. Denna grafvård bär på sina fyra sidor basreliefer, som berätta stridens upphof, utveckling och utgång. Det är den eviga historien om menniskohjertat. Deux coqs vivaient en paix, une poule survint Et voilå la guerre allume. Det är i sjelfva verket för en qvinna, som striden tändes mellan de båda kämparne, såsom den första basreliefen wycket tydligt visar. Den andra föreställer förberedelserna till striden. Den tredje det ögonblick, då segraren stöter sin knif i sin motståndares strupe. Den ijerde slutligen har sin filnsofiska och ironiska sida. En qvinna gråter, lutad öfver en graf. Hareartisten velat säga, att den besegrade, hvem han nu var, blef intressant? Jag nämnde, att denna grupp och grafvärden äro af parian. Parian är nästan detsamma som vår biscuit, likväl med Iden skilnaden, att en särskild preparering! gifver den en något mörk färg och stor! fasthet. Den är polerad såsom marmor och gifver icke vid vidrörandet den känsla af! sträfhet som biecuiten. ! På ömse sidor om kämparne har hr Go-l denius uppställt två ungefär 1måtre 50 c. höga vases å bandeau. De äro af faience, ! efterlikna de etruriska -vasernas form och 4 äro för prydnaden delade i tre fält. (Här-l! efter följer en närmare beskrifning på dessa ! vasers utseende och målningarna på dem,l! V I -2 ve mn en Ur Ur Ur 5 5 me er RH hvarpå anmärkes): Dessa figurer äro tecknade och målade med stor finhet, och kostymerna äro ätergifna med sträng noggrannhet. För att öfvertyga sig härom, behöfver man blott jemföra dem med de i fjerde gruppen utställda dalkarlsdrägterna. I På en högre fotställning bar hr Godenius: placerat den mycket förminskade modellen till en monumental fontaine, som skall uppställas på Stockholms förnämsta torg. Denna fontaine, hvars mycket leganta skål hvilar på en vriden pelare, uppbäres af en monumental fot, i hvilken skulptören har anbragt några snäckformiga öppningar. I hvar och en af dessa befinner sig en allegorisk personnage: Neptun, najader, tritoner, hvilkas fötter hvila i den stora bassin, som omzifver fontänen. Anblicken af detia monument är verkligen storartad, och den modell deraf, som hr Godevius gifver i förminskad skala, tillåter att beun.:ra skulpturdetaljer af anmärkningsvärd lgance och fulländning. Jag ser vidare i herr Godenii utställning några byster, bland andra konungens och drottningens af Sverge, statyetter, vaser i alla former, hvilka man icke kan frånkänna verkligt behag och god småk. Hans fabrik Gustafsberg, som fått en silfvermedalj, sysselsätter sig förnämligast med konstoch lyxföremål. Härmed är icke sagdt, att den icke utställer åtskilliga bordserviser, hvilka icke äro uten förtjenst; men det är isynnerhet konstfaiencer, biscuit, parian och fint porslin, som man kan få der. Annorlunda är det med Rörstrands fabrik. Direktören för detta hus, hr Stråle, som bekommit bronsmedalj, utställer borserviser, kaffe. och tåserviser o. 8. v. Mönstren äro väl utförda, formerna lyckade, målningarne fina. De af detta hus utställda toilettsakerna ha stark afsättning bland de besökande, ty jag ser endast få artiklar, som icke ha påskriften ?såld?. De rekommendera sig i sjelfva verket genom massans finhet,. elegans i formen samt rikedom och goda smak i ornamenterna. Detta betydandem hus inskränker icke sin tillverkning tilll, porsliner och faiencer för bordet och toi-st letten. Likasom herr Godenius exponerarg, berr Stråle några anmärkningsvärda konst-m föremål. Jeg vill, bland andra, nämna tvålD stora vaser i faience. (Afven dessa vaserlrj beskrifvas något närmare.) Jag vill ytterligare nämna på herr Stråles utställning sk blomstervaser i porslin och biecuit, isynnerhet en i aflång form utan handtag, hvars eleganta hals öppnar. sig tulpanformigt.!m Den är uppifrån ända ned öfversållad med !l;a blomsterbuketter af oförliknelig prakt och; friskhet. Det. är likväl säkert, att herr Stråle på lyxartiklarnes område måste gifva la vika för herr Godenius, och det är dettaha som juryn velat förklara genom att gifva ls den sednare en silfvermedalj, mep den förre te en bronsmedalj. en Men om Rörstrands fabrik ur uteslutande an artistisk synpunkt är underlägsen, så för-på svinner denna underlägsenbet ur industriel eat och kommersiel synpunkt. Utställningenår. frö 1867 skall i vidsträck: mån utveckla de insj ternationella förbindelserna, Dittills okända lya i Frankrike, ha de stora utländska fabri-!ve kerna på denna verldstäflan uppenbarat att)st! börja med :sin tillvaro och nägra af demge äfven sin öfverlägsevhet. Är det ieke tänkhå bort, att Sverges faiencer och porsliner lag skola bli. efterfrågade i England, Österrike, De Preussen, Spanien, kanske Frankrike? Och ell är det icke i detta fall. antagligt, att han-he deln snarare skall beställa bordserviser och) Väl toilettsaker än statuetter och vaser för 3000 francs? Om den svenska utförseln vidgar, sig åt detta håll, om tillverkningen tills!3 4 tager, om med ett ord Sverge ser en in. pli dustri utvecklas hos sig, hv! le . -.en bör gifva ce det vinst, har det 23 icke ensrare herr js Stråle än herr Godenius att tacka derför? c Men det är den gamla frågan om kontil stens supremati öfver industrien För min pli del vill jag ee dem lika hedrade, lika gyn-ke nade. Konstnären, som gör sitt land be-fV! römligt, industriidkaren, som gör det rikare, ha lika stor rätt till allmänhetens er-s mm -— 0 AY Ö MH IM 00 I en mTER ÄT