Aftonbladet – 30 september 1867, sida 2

Ve HI TED ENER — Gåfva. Lunds borgareförenings kassa NN ar af enskild person erhållit 500 rdr. Med anller dning deraf beslöt föreningen grundläggandetna f en fond för understöd åt behöfvande, företrä-så esvis medlemmar inom föreningen, hvilka deraf lat ro i behof. to — Prisskjutningar. Södra Kinda frivilliga karpskytteförenings årsoch prisskjutningsfest örsiggick å föreningens skjutbana vid Kisa sön-Ta lagen den 15 dennes. I prisskjutningen deltogo de 2 skarpskyttar. 1:sta priset, ett gevär och två hy ilfverspecier, erhöll Oscar Carlsson i Björknäs; a! :dra priset, ett gevär och en silfverspecie, Carl de Srik Landstedt i Horn; 3:dje priset, ett gevär ål ch en half silfverspecie, Johan Wilhelm Blomde ren i Björndal; 4:de priset, ett gevär och :dels ilfverspecie, August Andersson i Kisa; samt 5:te riset, ett gevär, orgelnisten Melcher Kindqvist 5 Hycklinge. (östG. CORR.) e Lidköpings skarpskyttars prisskjutning för Inc iggick den 23 Sept. om kronans priser. Derilfö leltogo Skara, Edsvära, Thuns, Otterstads, Kinle rekulles och Lidköpings föreningar, tillsammans virka 200 man. Prisutdelningen skedde vid rädset. Priserna togos af följande: Första ett Remingtonsgevär af skarpskytten i Husaby aflelning af Lidköpings kårs 1:sta kompani Aug. Dunder; andra ett Remingtonsgevär af skarpskytten i Sunnersbergs afdelning Lidköpings kårs h 2:dra kompani Carl Johan Larsson; tredje ett temingtonsgevär af skarpskytten vid Skara kår L. P. Ericsson; fjerde ett Remingtonsgevär af skarpskytten vid Skara kår A. Holm etter om1 skjutning med kompanichefen Dahlbom; femtelkK Ho riksdaler riksmynt af kompanichefen vidlg Skara kår stadsfiskal Dahlbom. ir Den 19 September hade Westerbergslagens frivilliga skarpskytteförening täflingsskjutning å Ufbergsheden, om de af staten anslagna målskjutningspremier och dervid togs första priset: ettij engelskt gevär af skarpskyttekorporalen, bruksbokhållaren O. E. Zettergren å Grängesberget för uppnådda 21 points och andra priset, 13 rdr mt, af skarpskytten G. Norgren å Hellsjö bruklg för 17 ringar mot 5-ringad tafla med 5 skott på! 500 fots afstånd. — Ett nytt jernvägsförslag har vid Nora— Ervalla-jernvägens sednaste bolagsstämma kommit på tal. Med anledning af förslaget om en ernväg Frövi—-Nya Kopparberget—Fålun, framställdes nemligen ett alternativ, som ansågs hafva utsigt att lättare leda till målet och derjemte vara för Nora-banan af ett särskildt intresse. Frågan gäller nemligen att söka få en jernväg dragen från Nora jernvägsstation 3 mil norrut till Jönshyttan, der den strax norr om sjön Rossvalen skulle träffa den föreslagna bansträckningen till Falun. Sålunda skulle vägen från Falun till Nora blifva kortare, prisbilligare och förena flera betydande intressen, än vägen från Falun till Frövi. — Stämman tog saken i öfvervägande, och i betraktande å ena sidan af förslagets stora vigt, men å den andra sidan af bolagets klena penningtillgångar, anslogos 500 rdr såsom bidrag till undersökningskostnaderna, i hvilka åtskilliga samhällen, bolag och enskilde förmodades skola finna sin räkning att deltaga. FH On oc er kt NR KA Vu — Nora—Ervalla jernvägsbolagsstämma i fredags leddes af frih. Hamilton d. ä. såsom ordförande. Först upplästes en så kallad arbetsberättelse för år 1866, det elfte efter trafikens öppnande på banan. Man erfor deraf, att jernvägen under året betordrat 24,468 resande samt 993,006 centner gods, utvisande, jemfördt med föregående år, en ringa tillökning af resande (12 personer), men en jemförelsevis betydligare minskning af gods (66,000 centner). Sistnämnda minskning, hvarigenom 1866 års inkomst med 2589 rdr understeg 1865 års, angafs härleda sig frän dåligt vinterföre, i följd hvaraf ansenliga malmhopar blifva qvarliggande vid grufvorna, derifrån de först under nu gående år 1867 framkommit, och hafva de i stället förmånligt inverkat på1867 års trafik, så att under årets första 8 månader redan å banan fraktats fullt 1 million centner gods eller mer än under hela år 1866, — ett glädjande förhållande, hvartill dock Kristinehamnsbanans öppnande m. fl. omständigheter samverkat. — Inalles har 1866 års trafik inbringat 80,945 rdr, hvaraf Köping—Hult-bolaget för rörlig materiel uppburit 40 procent, 32,378 rdr, och återstoden 48,567 rdr tillgodokommer Norabolaget. Bolagets skulder voro vid 1866 års början 291,080 rdr och vid dess slut 239,932 rdr. (N. 4.) mar AA Aas AA AR ÅA Ft AH RR Ft RS AAA AA FR — Örebro—Arboga och Nora— Ervalla jernvägar. Trafiken under nästlidne Augusti månad har inbringat 33,989 rdr 89 öre. Under samma månad förlidet år utgjorde inkomsten 27,773 rdr 38 öre. — Jernbanan Wexiö—Alfvestad inbringade under Augusti mänad: 4,447 rdr 16 öre. Trafikinkomsten under samma månad år 1866 utgjorde 4,303 rdr 91 öre. — Ystad—Eslöfs jernväg inbringade för Augusti månad 21,275 rdr 11 öre. Trafikinkomsten samma månad förlidet år 16,652 rdr 16 öre. NM dd torr hö br SR RR RA — Dragsjukan har börjat visa sig i Uddevalla-orten. I stadens närbelägna socknar hafva redan 14 dylika sjukdomsfall blifvit anmälda, Om dragsjukans vanligaste kännetecken samt om hvad som böra göras till densammas förekommande eller botande meddelar Bohus läns Tidning: Sjukdomen börjar med dessa allmänna symptomer: känsla af liksom sönderbråkning i lemmarne, obehagliga drömmar och oro. Dessutom inställa sig snart andra åkommor, såsom en tryckande hufvudvärk, dyster sinnesstämning, s. k myrkrypning och stickningar jemte kramp i be nen. Feber felas vanligen. Efter ytterligare någon tid öka sig smärtorna ilederna och utsträcka sig öfver hela kroppen. Den sjuke känner en olidlig hetta, hvarjemte knän och händer darra. Konvulsiviska rörelser bemäktiga sig såväl armar som ben, dervid fingrar, knän och armar så hårdt och krampaktigt hopdragas, att man endast med största möda kan uträta dem; hälarne blifva ofte våldsamt uppdragna mot låren och händerna mot skuldrorna, dervid ofta blodskum frambryter ur munnen, och ögonen blifva antingen stirrande eller vildt kringrullande. Anfallen kunna räcka timtals; de återkomma ofta flera gånger om dagen, men kunna äfven flera dagar emellan uteblifva. Dock företer sjukdomen många afvikelser, så att den ej alltid visar symptomerna i ofvannämnde följd och äfven kan öfverhoppa några af desamma. Krampen förefinnes dock alltid, äfven om den någon gång skulle låta märka sig endast som sendrag. Sjukdomen förhåller sig ock olika allt efter som man blott någon gång och med längre mellantider förtär ett eller annat mål af den skadade säden, eller under en längre tid dagligen begagnar deraf till föda, och derigenom dagligen förnyar eller underhåller dess skadliga inverkan. Enär man funnit att mjölökornas giftiga egenskap efter någon tid under flitig lutning minskas och slutligen försvinner, äfvensom att den aftager genom deras utsättande för värme, så bör man, då behofvet tvingar att använda säd, som med dem är blandad, sedan denna genom harpning eller annan rensning bäst möjligen från dem blifvit befriad, så sent ske kan till föda begagna densamma och under tiden ofta omskyfla samt utsätta den för luftens åtkomst. Före malningen tvättas den och torkas starkt, hvarefter den helst förbrukas bakad till hårdt bröd. Det törhållandet att man ofta utan olägenhett kunnat begagna mjöl hvaruti mjölökori betydlig 1 mängd funnits beror deraf, att säden i sädantlj; fall antingen fått ligga någon tid, tilldess de li; flygtiga giftämnet försvunnit, eller genom tork. f, ning för värma derifrån befriats. le Bäst är alltid att i afseende på dragsjukans bosj tande tillkalla läkare, då aflägsenhet ej hindrarph sådant. Här kunna endast nägra allmänna förek skrifter för behandlingen vovifvas att användas inLA ket Itt nl ot FY DJ Jä bt Orc AA AR aker 0 ACTA ALP AFA JA