Aftonbladet – 27 september 1867, sida 2

blonda hufvud midt emot sig, eller grefvin pan Jeans eleganta morgonmössa, Hon jem förde stundom frukostbordet vid Tracy — de höga fönstren med vinrankor omkring bordet som såg ut att vara dukadt till ej fest, det lätta, glada samtalet — med mat salen i Eaton Square, der röken hade svär tat de urblekta stuccoväggarne och der m Butler skar den eviga färsteken, medan en hvar under ängslig tystnad betraktade denn: vigtiga process. ontaine satt bredvis Catherine i dag refvinnan skickade dem in tillsammans on kunde ej underlåta att tänka, då ho följde dem till bordet, att mären kunde mec största lätthet lösa de svårigheter, hvar hon invecklat sig. Den lilla engelskan skull bli en förträfflig hustru för Fontaine — har skulle blifva en förträfflig make. Hon skulle sålunda få ett hem -— märens förtjusning var ögonskenlig och Ernestive hade vari alltför retsam just denna morgon. En förklaring hade nemligen egt rum hvilken Jikt de flesta förklaringar endas ännu mer invecklat saken. Ernestine för klarade med yttersta bestämdhet, att hor ej hade rum för en fluga en gång i sin vå ning i Paris och att ingenting skulle förmå henne att någonsin ha en guvernant :; huset. Men lika säkert är att hvarken jag elle min svärmor behöfva guvernant, sade stac: kars grefvinnan de Tracy, alldeles förtviflad. Soch vi resa till V— den tjugonde i nästa månad. Hvad skall jag göra? Huru kan jag säga henne detta? et var henne som en ingifvelse från himmelen, då hon på vägen till matsalen fick se det lilla uppträdet på gården, Den djupa bugningen, den vördnadsfulla, beundrande ölicken, som sade miss George alldeles in