Aftonbladet – 23 september 1867, sida 3

SI GVGIe EDOSSTASTIP SEEN Rättegångsoch Polissaker. Laurellska mordet. I fredags fortsatte olisförhöret med häktade Larsson och Fri erg. IL. upphemtades först, och då ho I syntes matt och svag, fick hon under för höret taga plats på en stolinvid polisskran -Iket. Hon tycktes nu hafva behof af at ;sanningsenligt tillstå allt, äfven detminsta flsom med brottet kan hafva någon gemen Iskap. Den redan vid förra förhöret afgifn: bekännelsen vidhöll hon, och med mat Istämma, ofte qväfd af tårar och snyftnin gar, berättade bon på af polismästare: Ostlund framställda frågor: Redan i som Iras hade mellan henne och Friberg fråg varit om att mörda fröken Laurell, för at komma åt hennes förmodade rikedomar men lägligt tillfälle dertill hade likväl ick ats. Att mordet verkställdes den 5 ;dennes kom sig deraf, att de hade sig bekant, de fröken Laurells brorson skulle komma hen i dagarne. Ett af mordvapnen, den föru omnämnda tillspetsade filen, hade Friberg förut begagnat till sitt arbete. Onsdager före mordet och innan han for till Drott. ningholm hade han emellertid slipat den för ändamålet samt lagt den i fönstret. utan att direkt lemna den åt Larsson. Då F. kom hem på aftonen, voro flere perso. ner inne i d ras bostad, så att L. icke fick tillfälle förrän mot natten meddela honom att mordet ännu icke var utfördt. Påföljande morgon vid 7-tiden väcktes hon af Friberg, som förebrådde henne för det hon sof för länge och uppmanade henne att ge. nast stiga upp. Då hon, sölad af blod, sedan kom hem igen och F. kysste henne, frågade han, om hon tagit hvad som fanns, men dä Larsson derpå svarade att det fanns mycket qvar, hade F. yttrat, ?Gå då genast tillbaka och tag resten.? Hon gick då kl. 11—12 tillbaka för att stjäla mera, men hindrades derifrån, då hon i trappan mötte fru Lundgren, som skulle besöka fröken L. För öfrigt hade hon icke något att meddela utöfver hvad vi förut omnämnt. Derefter blef Friberg upphemtad från häktet. Han nekade fräckt och påstod att L. oförskyldt inblandat honom i detta mål. Gjord uppmärksam på den grava bevisning, som förekommit mot honom, förlorade han för ett ögonblick sin vanliga oförskämdhet. Vid ett tillfälle, då F. bedyrade sin oskuld, vände sig L. till honom med orden : ?Lyssna till samvetets röst och hör ska du få höra. Larsson blef återförd till sin cell, hvarefter Friberg fick redogöra för sina lefnadsöden. Han är född år 1821 i Laudskrona, der fadero, som numera ej lefver, var skomakare. År 1836 kom han i guldsmedslära och blef gesäll 1842 i Malmö. Han gifte sig i Göteborg 1846 och har med sin hustru en son. Vid hustrun skildes han 1849 och har sedan dess uppebållit sig i Stockholm, der han sammanbott med ofvannämda L., med hvilken han haft flere barn, af hvilka två lefva. — Groft attentat. Sistlidne fredags afton vid 7-tiden, inkommo uti den egendom å Ladugårdslandet, hvarest vedklippningsmaskinen är inrättad, omkring trettio manspersoner, hvilka, under vildsint uppförande samt hotelser emot egarne, sökte att medelst kastande af vedträn sönderslå maskinen. Polis tillkallades, men då den anlände, hade orostiftarne aflägsnat sig. De anträffades dock i hörnet af Löjtnantsgatan och Nybrohamnen, der åter samlat sig samt högljudt öfverlade om att de gå tillbaka och förstöra vedklippningsmaskinen eller, om sådant icke kunde verkställas, tända eld på egendomen. Först efter en timmas förlopp förmådde konstaplarne att skingra den skrikande folkhopen samt återställa ordningen. Vid spaningarne efter uppviglarne har det hittills lyckats att ertappa fem af dem, nemligen artilleristen vid 7:de batteriet af Svea artilleriregemente n:r 83 Jan Jansson, san.t arbetskarlarne Wilhelm Robert Andersson, Anders Peter Skoglund, Aug. Wilhelm Eriesson och Johan Gustaf Rask, de senare fyra äfvenledes boende å Ladugårdslandet; och stodo alla dessa i dag inför poliskammarens skrank. De tilltalade, som samtlige uppgåfvoattde sysselsatte sig med vedsågning, dels nekade, dels sökte svänga sig ifrån hvad emot dem blifvit ansifvet, hvarföre målet, sedan lagparagraferna om remfrids störande och om skadegörelse å annans gendom blifvit för de inkallade upplästa, utsates att åter om torsdag förekomma, till hvilken lag vittnen skulle inkallas. Rask, hvilken vid volisförhöret öppet förklarade att vedklippningsnaskinen borde förstöras, sattes under bevakning ör att intagas å arbetshuset; de öfriga tillsades tt vid nästa förhör åter iakttaga inställelse. — Försök till utprångling af falskt mynt. Hos nånglerskan Maria Peteissel Sk har sin föräljning å Kungsholms torg, infann sig i går ftermiddag en plåtslagerilärling, vid namn Joan August Räåström, och sökte utprångla ett Srsilfradt 1-örestycke af koppar för 25 öre i silfer; och tillgick detta sålunda, att han köpte tt qvarter krusbär, för hvilket han skulle beala 6 öre, men i liqvid lemnade den försilfrade opparslanten med begäran att få tillbaka på 5 öre. Mångelskan upptäckte dock genast berägeriet och anmälde saken till den å torget atrullerande poliskonstapeln, som medtog Råröm till traktens polisvaktkontor. Då Råström er togs i förhör, påstod han att han af annan erson, den han uppgaf, emottagit det falska wyntet, jemte tvenne andra dylika, för att åg enne anskaffa 6 tum bränvin, äfvensom att. vad Råström skulle få öfver, han för besväret kulle få behålla för egen del. De falska peningarne fråntogos Råström, och kommer han tt till i morgon uppkallas till poliskammaren, Telegrafanderrättelser.