Aftonbladet – 21 september 1867, sida 3

DÖUVILE SIRDTv SIR TSE OM MNOSIDID MM ed icke sörja för dem mer än en enda dag, oc ler Man vet icke hvad deras öde skall bli. E afl annat franskt fartyg ?Nouveau Mexico? ai ed j län!e samma dag ull Pauillac med 262 öste rikare ombord, hvilka tillhört Maximiliar hedersvakt. För den kommer man att drag bättre omsorg. Då de kommit till Bordeaux skola de stanna der en eller högst två dt gar, hvaruader staden sörjer för bostad oc föda åt dem, hvarefter de skola skickas p jernväg till Strasburg. Regeringen har gi aI vit hefallning, att dessa skola behandlas så ttlsom franska soldater. 1 ENGLAND. st) Alla fartyg,som deltaga i expeditionen ti ir I Abyssinien, ha nu afgått från England en 1 hgt amiralitetets order. Ågfartyget Quee: medför mer äv 70 fat krut, tält, istillverk ningsapparater m. m. De europeiska infan teribataljoner, som skola deltega i expedi tionen, äro fyra till antalet och ha biifvi valda ur dei Ostindien stationerade trupper -som skola aflösas om 1 år. Meningen här I med är alt icke behöfva återsända dem til lIndien efter expeditionens slut, utan kunne -Jlåta dem direkt återvända tillbaka hem til Eagland. 2 NORD-TYSKLAND. Den af telegrafen omnämnda cirkulärnot, som grefve Bismarck med snledning af Salz-Iburgmötet aflåtit till Preussens sändebud i -jutlandet, meddelas nu utförligt af de tyska sidningarne. Telegrammet har redan temligen fullständig. ätergifvit den del deraf, som rör förhållandet till Sydtyskland; vi .I meddela derför här blott hvad i cirkuläret yttras om förhållandet till utloudet och isynnerhet till Frenkrike. Sedan den preusgiska premierministern förklarat, att Tysklands inre angelägenheter ej, som de första unaderrättelserna gåfvo vid handen, varit föremål för samtalen i Salzburg, tillägger han: tCDetta är så mycket mera tilltredsställande, som det mottagande dessa underrätielger funno i Trekland ånyo visat, hurn figa den tyska nationalkänslan kan tördrega sanken att se utveckliogen af tyska nationens angelägenheter ställd under en främnande irblandnings förmynderskap eller ledd efter andra grunder än dem som Tysklands nationella intressen bjuda. Vi hafva från första börjen gjort det till vår uppgilt stt leda Tyskiands netionella utvecklingsöm i en fåra, i hvilken hon ej verkar förstörande utan fruktbargörande. Vi ha undvikit allt som kunde gifva den nationella rö:elsen en alltför brådstörtad fart och ha sökt ej att uppegga uten att lugna. Detta bemödande skall, såsom vi våga hoppas, viuna framgång, om. äfven från de främmande makternas sida med samma sorgföllighet allt undvikes som hos tyska folket kunde väcka någon oro rörande ut ländska planer, för hvilka det kunde vara EE SJ 7 svallning af känslun af dess naiionel!a värdighet och sjelfständighet. För den lugna utvecklingen af våra egna sngeläge :heter helsa vi derför med liflig tillfredsställelse det bestämda förnekandet af hvarje afsigt till eo inblandning i Tysklands inre angelägenheter. Konungen af Preussen afreste i tisdags afton till Frankfurt am Main, hvarifrån han skulle begifva sig till Rastatt för att inspektera den dervarande garnisonen. Till öfverpresident i provinsen (det samla konungariket) Hannover har blifvit utnämnd grefre Otto till Stolberg-Wernigerode. HOLLAND. Konungen af Holland öppnade den 16 dennes generalstaternas session med ett trontal, som nästan uteslutande handlar om de inre angelägenheterna. I afseend på de utrikes förhällandena inskränkte sig konungen till att omnämna, ett upplösningen af de band, som förenade Limburg med Tyskland, erhållit internationel stadfästelse genom för draget i London den 11 sistl. Mej samt att förbindelserna med alla utländska makter fortfarande äro de bästa, hvarjemte konungen uttalar sin förhoppning, att förhållandet till: Belgien skall bli elltmer vänskepligt, sedan erfarenheten bevisat oskadligheten at de arbeten, som utföras i östra Schelde. Hvad de inrikes äreodena angår, 3å utlofvar trontalet åtskilliga Jagförslag ef större eller mindre vigt, såsom utsträckning af nationalmilissystemet, om universitetsundervisningen, nedsättning i tidningsstämpelafgiften, linanciel ansvarighet för ministrarbe, revision af jurisdiktionerna, ny straffoch ny militärag, ny rättegångsordning 0. 8. v. ITALIEN. Påfven har utnämnt en komite af kardiraler, för att hålla öfverläggningar om de imnen, som skola förekomma på det ekumeinska kyrkomötet. I spetsen för komiten år den iärda Pitra; bland andra äro Biio, Patrizi, Caterini, Bizzarri och Reisach medlemmer deraf. Komiten har redan haft vå sammankomster. De italienska berättelserna i österrikike tidni gar stämma öfverens i, att Gaibaldis företag mot Rom snart skall sättas verket. Wiener Abendpost berättar från Florens: Hvad angär Garibaldis anslag not Rom, så gynnas de af den s. k. conorterian, hvaremot medlemmarne af vestern på en nyligen hållen sammankomst peelutit att alvakta agitatorns förslag, men ikväl i intet fall lemna bonom i sticket.? Pill Triester Zeit. berättas från Florens: I jelfva verket ha .under-ätielser ingått till itrikes ministeren, att värfningen af unga nän fortgår och att stora trupper af sådana rivilliga uppehålla sig vid den påfliga gränen. Vapen och ammunition insmuglas fortfaande ide påfliga staterna, med ett ord sagdt, örberedelserna bedrifvas med stor ifver äten i Garibaldis frånvaro. Märkvärdigt no ro alla värfvade frivilliga fullt och fast ötertygade, att trupperna i det afgörandej gonblicket icke skola skjuta på dem, utan nsluta sig till dem eller ätminstone icke isga något synnerligt hinder i vägen för eras förehalvande. Under alla omständigeter har man beslutit göra ett försök, och m det kommer till det yttersta, skola gabaldianerna icke göra bruk af sina vapen, tan lugat låta afväpna och taga sig till) inga. i VESTINDIEN. Underrättelser från Sao Domingo, som å till den 30 Aug., berätta om en större! esning, som flera städer skulle gjort emot föremål, och i följä dergf en rättmätig uppOD MM MM HA 0 2 4 re DA DE AA YA ran sa mneEe LO : nave. Enligt samr.a berättelse skulle.