Aftonbladet – 20 september 1867, sida 3

ten är, inhemtas af ett cirkulär, som nämnd komite utfärdat och hvari yttras: Som tiggeriet i vårt land beständigt och p ett hotande sätt tilltager, som de betlande, isyr nerhet barnen, lefva i en förskräcklig vildhet som man, för att stilla hungern, redan på fler ställen gripit till gräs och kanhända äfven ti andra skadliga ämnen, som nöden nästkommand vinter torde blifva ännu större och troligen ick kan öfvervinnas så snart ens med några på hvar andra följande goda år, hafva fosterlandsvänne varit betänkta uppå, att finna lämpliga mede till att åtminstone lindra nöden, och i detta be mödande, som ock i enlighet med i andra län der vunnen erfarenhet, kommit till det resultat att islands. och renmossa bäst egna sig till nöd bröd och svampar till såfvel. Man har derför ock vidtagit lämpliga mått och steg, för att si vidsträckt som möjligt utbreda sättet attafsagd ämnen bereda helsosam näring. Och komitå vågar jemväl hoppas att hos välvilliga landsmä vinna kraftigt understöd uti deita sitt mennisko vänliga sträfvande. Landet har redan i åtskillig: år kämpat med svår nöd, nu har nöden tilltagi och blifvit särdeles tryckande.? N Bland flera åtgärder, som komiten vid tagit, förekommer äfven undervisning ut berecningen af nödbröd. Till den ändar har kommerserådet Julin upplåtit f. d buldansfabriken vid Åbo, der elever frå olika trakter af Finland undervisas i nöd. brödsberedning. Redan ha 60 elever från inrättningen utgått. — Huru komiten i be. rörda ändamål tillvägagår inhemtas af nedanstående berättelse, hvilken vi meddela med en förmodan, att den möjligen kan bli nyttig för den hårdt hemsökta befolkningen i våra norrländska provinser: Referenten, som. till följd af en vänlig inbjudning, varit i tillfälle att taga omständligare kännedom af det sätt, hvarpå härvarande nödbrödskomite låter tillreda islandsoch renmossa till tjenligt och närande bröd samt svampar till föda skyndar med glädje att till allmännare utbredning meddela denna lika så enkla som ändamåksenliga metod. Komiten har för detta ändamål låtit inreda f. d. buldanfabrikens vidlyftiga byggnad invid Slottsgatan. I nedra våningen finnas stora upplag af såväl ren som icke rengjord islandsoch renmossa. De till inrättningen hemtade mossorter rengöras ifrån barr och annan orenlighet genom vanligt risåll af trä. — Det sålunda rengjorda materialet rengöres ytterligare ifrån mull och annat dylikt uti en rymlig tina med rent och kallt vatten. Wattnet ultappas och mossan frigöres från dess bittra smak medelst urlutning. För detta ändamål välles uti samma tina friskt vatten och tillsättas ungefärligen 25 å 30 lod pottaska för hvarje lispund mossa. Till lutning kan ock begagnas ranlig stark byklut, helst af björkved, 2 å3 kanvor till hvarje lispund. Mossan står i lut ett relt dygn och omröres derunder flere gånger. Sedan lutvattnet aftappats hälles i tinan åter ent vatten, för att afskölja lutsmaken. Rent vatten ömsas i tinan två dagar å rad och två sånger hvarje dag, eller till dess mossan icke nera förändrar vattnet hvarken till dess smak ller utseende och mossan icke mera har bösk mak. Härunder måste mossan ofta och väl mröras. Sedan mossan sålunda frigjorts från 1 bäsk smak, upplägges den att torka i friska uften, om väderleken är gynnande, på en å ården utspänd gammal hoplappad not och derfter uti en medelmåttigt uppvärmd ugn (då i gnen kastadt papper ej förvandlas till brunt. varefter den males till mjöl och före begaglandet siktas af eleverna i inrättningen. Af det sålunda beredda mjölet tillredes bröd å följande sätt: 5 skålp. rågmjöl hopblandas f eleverna med 5 kannor friskt vatten uti ett urt kärl till deg, som lemnas att jäsa och syra ill följande morgon, då 5 skålp. mossmjöl tillättas uti degen och samma dag middagstiden r 5 skålp. af samma mjöl och om aftonen ika stor mängd. Sedan får degen stå och jäsa ll följande dagen, då den med rågmjöl bakas ill bröd. Bröddegen bör likväl vara så lös som vöjligt, emedan den eljest icke håller ihop. ill degen sättes en näfve salt och två näfvar ummin. Ugnen är starkt eldad och hålles ugns örren efter eldningen nägon tid sluten, att värren mätte jemnt fördelas i ugnen. Bröden hålws i ugnen tills de blifvit väl gräddade. Man ter dem sedan svalna något af och lägger dem ugnen för andra gången, för att påskynda torkingen, som sedan med fördel går för sig i frika luften. Lämpligt och beqvämt sätt är att rst rengöra mossan, torka och mala den till jöl och först sedan luta mjölet innan det be agnas. Man var just nu sysselsatt att uti inittningen göra äfven dermed försök. I inrättningen tillredes af islandsmossa ganska ilsmaklig välling på följande sätt: man lägger itad men omalen, till bitar sönderskuren mossa blöt uti kallt och rent vatten till natten. Den uppges om mo:gonen, sköljes i vatten och kokas ls den blir mjuk; dertill slås mjölk efter råd, amt kummin och salt. Välling kan jemväl koas af kliet, som qvarblifvit efter siktningen, ler af mjöl, som dessförinnan likväl bör läggas blöt uti kallt och rent vatten till natten. Att srhöja smaken kunna kålrötter eller rofvor tillittas. Vid inrättnigen tillagas tre slags bröd: 1) af nmossa, 2) renoch islandsmossa till lika deir af hvardera, 3) af islandsmossa. Bröd af örsta profvet är ganska ätbart och duger nog 1 nödbröd, det af tredje profvet är ofelbart et mest närande, men kännes för en ovan till 1 början något bittert (bitterheten torde dock rsvinna om mossan undergår tvenne lutningar), en brödet af andra profvet är välsmakligt. Eleverna handledas jemväl i att tillreda rampar. Af dem erhålles utsökt och välsmakZ näring och den som en gång varit i tillfälle :t smaka en anrättning på svampar kan ej nog rundra sig öfver den beklagliga fördom, som lemar dylika naturens håfvor obegagnade. Dei kogen samlade ätbara svamparne renas och kaas sedan i kallt vatten, förvällas. så att vatt;t sjuder öfver, läggas sedan åter i kallt vatn för att kallna, hvarefter vattnet väl kramas dem, saltas med fint salt i träkärl med ummin till krydda och hållas under tyngd. Inin de begagnas sköljas de i kallt vatten. Sånda saltade svampar kunna väl ätas med bröd h helkokta potäter. Men på dem kan jemväl kas en förträfflig soppa. Uti inrättningen kade vi på en soppa af svampar med något lägg af kålrot och morötter samt obetydligt yn. I brist på gryn, helst hafregryn, afredes ppan med mjöl, så att den blir simmig. Be;rig mängd svamp lades till natten uti kallt tten, skars i bitar och kokades med omnämnda Isatser och skummades under kokningen, som tid bör iakttagas, äfvensom attsaltlaken efter ampar alltid bör utkastas, medan den är obegnelig. Hvarje dag kokas der nu omnämnda ppor nemligen ena dagen soppa på svamp h den andra på islandsmossa. Komitens företagande rättfärdigas bäst af det ottagande, som den rönt hos våra landsmän. ever ifrån nästan alla delar af landet hafva imält sig till intagande uti inrättningen och fva med berömvärd uppmärksamhet mottagit eddelad undervisning. De afgående förses medl. tyg öfver inhemtad funskap. och med 6 stycn bröd till prof till sina kommuner och en indre bytta insaltad svamp.