Aftonbladet – 19 september 1867, sida 2

STOCKHOLM den 19 Sept. Då det kan vara af intresse att se, huru len af Katkoff redigerade Moskwa-tidningen, organ för det unga Ryssland och med ntpräglade panslavistiska tendenser, bedömer kejsarmötet i Salzburg och i sammanhang lermed stående förhållanden, anse vi oss. vöra derutur reproducera följande ledande l urtikel: Den österrikiska regeringens officiösa organer ha outtröttligt sökt ingifva den öreställningen, att mötet mellan de båda kejsarne har den vigtigaste politiska beydelse, och velat få allmänheten att tro, stt ätminstone en defensiv allians blifvit fsluten. Betrakta vi pressen i Paris, finna vi der dylika påståenden. Tidningar, som vanligen äro väl underrättade, t. ex. senatorn Lagueronniegres (La France), ha utan omsvep förklarat, att orientens öde blifvit afgjordt i Salzburg och att Frankrike och Österrike ha kommit öfverens om att tvinga Ryssland och Preussen att uppfylla traktaterna af 1856 och 1866. Vi vilja icke uppehålla oss vid det otillbörliga i att påminna Ryssland om traktaten i Paris. Denna traktat har många gånger blifvit öfverträdd, likväl icke af Ryssland, utan af de makter, som afslöto den emot det. Hvad Preussen angår, så skulle det vara mycket illa betänkt af de två makterna, som ha lidit så många militära och diplomatiska nederlag, om de nu post festum skulle företaga onyttiga demonstrationer. Efter nederlaget vid Sadova passar det sig icke för Österrike att uppträda såsom europeisk gensdarm. Baron Beust är onekligen en mycket dugtig man, men att göra någon rädd, det förmår han icke. Man kan säga detsamma om Frankrike, som fick ett så kategoriskt afslag, då det begärde ett territorielt vederlag vid Rhen, och det kan dessutom icke vara dess afsigt att göra sig till väktare öfver en traktat, som stadfäster ett tillstånd, för hvilket det icke kan vara gynnsamt stämdt. Hvad Englands politik angår, så anse tidningarne i Wien och Paris det för en afgjord sak, att det med slutna ögon skall kasta sig in i. den fransk-österrikiska alliansen. — Derför att vi icke låta skrämma oss af detta skryt om den föregifna alliansen mellan vestmekterna, böra vi dock icke glömma ordspråket, som säger: iogen rök utan eld, och vi böra göra oss det omaket att upptäcka, hvilken eld, som döljer sig under den rök, som uppstiger från ofvannämnda tidningar. et gagnar till intet att söka få hemligheten uppdagad genom de tal, som kejsar Napoleon nyligen hållit i Lille och Arras; ty de säga icke något bestämdt om situationen. Under regeringarnes hårdnackade tystnad är all. mänheten nödsakad att våga sig ut på gissningarnes hala is för att bilda sig en mening om hvilken betydelse bör tilläggas sammankomsten i Salzburg. Bland dessa gissningar är det en, på hvilken vi isynnerhet vilja: fäste uppmärksamheten. Vi syfta härmed på ett meddelande i en wiensk tidning, att sammankomsten haf: till syftemål att isolera Ryssland och bilda en europeisk koalition emot oss. Det skall framförallt vara meningen att aflägsna Preussen från Ryssland, cch statsministern Rouhers resa till Wien såväl som hans påtänkta sammankomst med Bismarck (hvaraf ingenting blef af såsom bekant är) skulle gå ut på underhandlingar i denna riktning. En sådan koalition är icke osannolik, och Ryssland måste ständigt ha den för ögonen för att kunna förekomma den; men efter vår mening är det mycket långt ifrån, att den kommit till stånd. Preussen har intet intresse i att börja krig med Ryssland. Hvad Österrike och Frankrike angår, så sysselsätta de sig Jångt mer med Preussens plötsliga förstoring än med alla andra frågor. I Paris och Wien tänker man för närvarande uteslutande på att finna vederlag; ty man vill icke underkasta sig det tillstånd, som har uppstått genom Preussens förökade makt. Det är med dessa vederlag som de båda kejsarne måste ha sysselsatt sig i Salzburg. Baron Beust, hvilken, trots sina lysande nederlag, icke anser någonting cmöjligt, tänker icke blott på att hämnas Sadova och återupprätta Österrikes makt i Tyskland, utan han drömuer också om territoriella vederlag för Venetien samt hoppas kunna finna dem i Orienten, isynnerhet i Bosnien och Herzegovina. Sådan är möjligen den lan, som man har uppgjort i Salzburg, och ramtiden skall visa, om den kan sättas i verket. Vi tro :dock, att de bäda allierade skulle göra klokt i att afstå från er. sättningar i orienten. Rysslend hyser inga planer på att göra eröfringar der, men det skall aldrig tillåta, att andra makter bemäktiga sig den ringaste del af det ottomaniska arfvet. Orienten tillhör sina egna folkslag. Till slut anse vi os8 böra omtala ep händelse af långt större vigt än mötet i Salzburg, nemligen att vestmakternas inblandning i Amerikas angelägenheter har gifvit Förenta Staterna anledning och rätt att blanda sig i den orientaliska frågan. Den not, som den stora republiken affärdat till Porten angående den kandiska frågan, atgör utgångspunkten för ett nytt tidskifte I de internationella förhållandena. Den po: litiska jemnvigtens system förändras fullkomligt derigenom, att en ny stormakt har rädt fram på scenen. Alla de politiska planer, som man uppgjort före detta ögonblick och utan afseende på denna vigtiga händelse, behöfva säkerligen öfvervägas ånyo; ty de måste helt och hållet förändras.? Professors-fullmakt. K. M:t har sistidne tisdag meddelat hofoch genremålaen, vice professoren J. W. Wallander fullnakt att vara professor i teckning vid akalemien för de Fria Konsterna. — Afsked. K. M. har samma dag, på jord ansökning, beviljat professorn vid aka