På stadsfullmäktiges föredragningslista står nu åter frågan om lönereglering d. v.s. löneförhöjning för stadens tjenstemän. Dåman känner till huru högt de af stadens medel utgående löner uppgå, inses lätt att denna frågas slutliga handläggning är för kommunen af icke ringa vigt, ehuru det derna gång ej gäller annat än de under drätselnämnden lydande tjenstemän. Dessas löner uppgå dock sammanräknadt till ett ganska betydligt belopp, och knappt på någon annan afdelning af stadens lönestater förekommer väl så mycket gammelt eller nytt oskick att bortrensa, som på denna. Att tjenst för tjenst genomgå hela staten skulle leda till alltför stor vidlyftighet. Vi vilja derför inskränka oss till det s. k. kammarkontoret jemte stadens kassa för att ge bevis för hvad vi nyss yttrat. Stadskamreraren har följarde inkomstposter: LÖD susssssssessrnna Löneförbättring Arvode för bokföring af stadens amorteringslån....s.....s.ssessnssssnna 200. ? för afslutande af stadens hufVUADOK ses sssssresssrsssrrsrsrssrrsrn sne 150. ? för förande af uppbördsverkets bankoräkning 450. ? från hamn och brobyggnadsfonden oe 150. ? från inqvarteringsverket. 100. ? af extra jernvågsmedlen .. 50. för kontroll å hundskatten... 200. Provision å bränvinsafgifterna ?s:dels procent utgörande omkring... 2500. Ljuspenningar . 50. Tillsammans rdr 7050, hvartill ytterligare kommer lösen, hvars belopp ej kan uppgifvas, men hvilken ej torde uppgå till så litet, då exempelvis hvarje hyreskontrakt i stadens många fastigheter lärer beläggas med lösen till stadskamreraren. Stadskassören åter njuter: Lön . rår 1800. Löneförbättring 500. Skrifvarebjelp..... 450. Missräkningspengar 450. Arvode fråa renhållningsverket. 300. af slussuppbörden...... 200. Provisioner ?2:dels proc. å bränvinsmedel....ssssssesenerr ennen ann 20004 6 proc. af tomtören, OrakriD8ee essensen anna o0sernnnna 450, 8 proc. af hundskatten... 800. Ljuspenningar ss.sssusesssrsrensnsnnarsnn na 30. Tillsammans rår 7480. Som man finner utgå stadskamrerarens inkomster — lösen inräknad — under ej mindre än tolf titlar, medan stadskassören ej hunnit längre ön till tio sådana, men ändock, förutsatt att vi fått reda på alla inkomstposterna, lyckats realisera en i synlig måtto högre inkomstsiffre. Man ser tydligt huru nitet hos tjensternas handhafvare i förening med sleppheten hos dem, som haft att bevaka stadens rätt, sällan om någonsin låtit ett tillfälle att på stadens bekostnad skapa arvoden för tjenstemännen gå förbi obegagnadt. Söker man efter någon ledande grandsats för all denna frikostighet, kan man svårligen finna någon annan än den, att tjenstemännen skulle hafva lönen för det de hade bref på tjensten, men hvad de i tjensten uträttade skulle särskildt betalas. Eiler på hvilket annat sätt kan man förklara sådana tillställningar, som att, om staden upptager ett lån, skall stadens kamrerare haiva särskildt arvode, för det han behagar låta i kammarkontoret bokföra lånet, om staden får en ny inkomst — hundskatten — skall stadens kassör hafva särskild betalning för det han inkasserar den och stadens kamrerare likaledes arvode för det han utöfvar ?kontroll? å wppbörden, Stadskamreraren har sig till biträde en stadsbokhåliare och två kontorsskrifvare. För dessa tjenstemän har nu drätselnämnden föreslagit följande aflöningar : Stadskamreraren: LÖD ovssster tesen error asnrnsen annan nnrsrnn TA 4000, Provision på utskänpkningsafgifterna, utgör omkring... Tillsammans rdr 6500, hvartill ytterligare kommer lösen, så att inkomsterna sammanräknadt skulle öfveroch icke understiga 7000 rår. Stadskassören : rdr 2500. ningspengar.. orsennenan 500. Provision å utskänkningsafgifterna.... 2500. on 450. Tillhopa rdr 5950, hvarjemte kassören, hvars arbete är så ansträngande att intill senaste tiden han icke behåft hålla kassan öppen mer än två timmar hvarje dag, skulle på stadens bekostnad erhålla ett ordinarie biträde — en kassaskrifvare — med lön af 1000 rdr. Stadsbokhållaren .....................FAT 2000. Två kontorsskrifvare, hvardera......... 1500. Det visar sig sålunda att, enligt drätselnämndens förelag, skulle, under det staten består sina tjenstemän i första graden 1000 rdr, staden betala 1500 rdr, då staten i an: dra graden ger dels 1800 rdr, dels 2200 rdr, skulle staden här hålla medelvägen med 2000 rdr, för att i tredje graden, der staten ger 3500 rdr, i stället gifva 6 till 7000 rdr. En dylik frikostighet kan vara fullt berättigad. Man måste nemligen vid jemförande af löner på olika stater fästa afseende på fordringarne för kompetens till tjensterna; på det arbete tjensten medför och den deraf beroende möjligheten att förvärfva ytterligare inkomst; på utsigterna att medelst befordran uppnå bättre aflöning; och slutligen utsigterna att vid sjukdomsfall eller, då arbetsförmågan upphör, ändock kunna påräkna försörjning. — I sistnämnde afseende äro stadens och statens ä tomtörena... sina hattaskar och nattsäckar, hvilkas innehåll tycktes liksom genom trolleri förflytta sig ur den ena i den andra. Grefvinnan och Madelaine. Hon satt der, omgifven af