Aftonbladet – 16 september 1867, sida 3

I kanen, var vädret godt, luften klar, baroI metern hög ända till aftonen, och ingenItipg tycktes bebåda en annalkande storm, Jehuru en och annan fann hafvets utseende, särdeles emot aftonen, upprördt och missltänkt. Då likväl ioga andra hotande föreTIbud märktes, befarade man i allmänhet ingen olycka, och de flesta gingo lugna till sängs. Emot morgonen den 29 började det dock blåsa temligen hårdt, och vinden tillItog i häftighet allt mer och mer, ju närmare det led emot dagningen. Omkring kl. 5 på morgonen först, då vinden, som förut varit ostlig, dragit sig åt rordkanten, började de flesta frukte, att en orkan vore att förvänte. Man ekyndade att stiga upp, kläda sig, samt eå godt man kunde stänga och försäkra sina hus. Ungefärligen en half timma derefter, eller omkring klockan 5,30 min., började den egentliga orkanen, som blåste med en förfärlig styrka från norr och nordvest, allt under starkt ihållande regn. Omkring klockan 6 var orkanen starkast och kan anses bafva upphört omkring 6.30 min., sedan den kort dessförinnan öfvergått till sydlig. Vinden fortfor dock att blåsa, ehuru med aftagande styrka, ännu omkring ett par timmer. Vid orkanens början iakttogs, att barometern fallit trenne linier ifrån dess vanliga högsta ståndpunkt sedan föregående dagen. Under sjelfva orkanen föl den hastigt ytterligare något öfver 6 linier, så att dess hela fell varit något mer än 9 linier, ovanligt mycket för denna del af verlden, der dess variationer sällan ölverstiga 3 linier, men mindre än både vid orkanen 1837 och den af den 11 Juli 1850. Under sjelfva orkanen var utseendet förfärligt. Kringflygsnde grenar och qvistar af träd, dörrer, fönsterluckor, takspån, brädstycken, rännor samt andra spillror af byggnader och stängsel; hafsvattnet, som i stora hvirflar af stormen upplyftes och fördes åt alla håll; de låga med förvånende hastighet framdrifoa molnen; vindarnes tjut; brakandet i hustaken vid några mer än vanligt häftiga vindpuffar? det skrällende dånet då någon större spillra kastades emot väggar eller tek; tanken på menniskoförmågans ripghet och obetydlighet i jemförelee med ge lössläppta nawrkrafterna; 2llt bidrog att injega en hemsk känsla, särdeles som intet snvat stod att göra, än med spänd väntan afvakta utgängen samt få godt ske kunde sör tillfället bota skadan när någonting gaf vika eller blåste sönder. Enligt sedermera emottagra officiella uppgifter, hvilka dock endast lyckats erhällas i högst ofullständigt skick, skulle omkring 55 hus blifvit af orkanen beit och hållet nedblåsta eller förstörda, nemligen 22 på landet och 33 i staden, af hvilka sednare dock icke mer än en tredjedel kunnat anses som egentliga honingshus, ehuru de möjligtvis alla, eller åtrainstene största delen, må hafva varit begagnade som bostäder af åtskillige. Öfver 60 hus i stader hade dessutom blifvit mer eller mindre skadade, nåera så att de måst efteråt nedlages, och på lardet torde antalet deraf icke understiga stadens. — Skörden och vöxtligheten skall ock hafva mycket lidit. Enligt en del berättelser, skenbarligen öfverdrilna. skulle skörden öfver hela ön vara totalt förstörd, samt de flesta kokosnötoch andra fruktträd eibrutna eller kullkastsde. Att mycken skada och förödelse bland träd och växter skett, är dock ovedersägligt. Äfven i staden ligga ännu här och der stora träd med uppryckta rötter. Lyckligtvis synes intet menniskolif inom ön bafva blitvit vid tillfället spildt, ehuru en stor mängd folk ekall hafva erhållit svåra slag och kontusioner samt en äldre qvinna på landet fött ett ben afbrutet. Det är dock fara värdt, att en vid orksrens början här till anksrs liggande evgelsk skonert ?Jessy of Bermuda?, omkring 50 tons, hvilken hit inkommit från Martinique lördags eftermiddagen den 27 samma månad med 220 tunnor potates m. m. och efter det enztarkedjan sprungit under orkanen drifvit ut till sjös samt derefter icke vidare hörts utaf, med ein besättning totalt förlist. Ena mindre skonert sjöns uti bamaen men upptogs snart åter. Skadans storlek kan icke bestämmas, mena ontegligt är, att i penningevärde beräknad, den icke kunnat vara särdeles stor, åtminstone hvad biggnader beträffar, då de flesta af nedblästa eller skadade sådana varit gemla, förfallna och vanvärdade. De lemnade icke desto mindre skydd och tak öfver hufvudet äs mången som nu möjligtvis befinner sig i brist deraf. I afseende på buruvida några åigärder å guvernementets sida vore möjliga eller lämpliga till lindrande af de ge.om stormen blottställdes lidanden, bar regeringskonseljen unit bristen på för sådant ändamål dispon bla medel utgöra ett oöfvervinnerligt hinder för dylika åtgärdets vidtagande, äfven derest eljest behöflig och varaktig hjelp kunnat åt dem derigenom Leredas; anseende kouseljen för öfrigt någon egentlig nöd eler brist på de oundgärgligeste tefozdsbehofven icke vara för henden, enär de husvilla, så vidt kändt vore, genom vänner, lögtingar eller på annat sätt redan straxt ter olyckshändelsen torde hafva åtminstone för tillfället lyckats förskaffa sig ekydd mot väder och vind. Att tillständet för en del är högst betänkigt, måste dock medgifvas, enär många .orde befinnas mindre villiga att sllt fortareande upplåta till eller dela med behöf. vande sina bostöder, hvilket vanlig menekighetskänsla förbjudit dem att strax efter len lidna olyckan neka. Orkanen har ock itminstone till en del förstört den påraknade skörden af jordens ätbara produkter, så att cke få torde finna det svårt att förskaffa ig och sina femiljer dagligt bröd. Den nskilda välgörenheten är och har alltjemt arit starkt anlitad, samt har dessutom nyigen i hög gred tagite i anspråk utaf den m närliggende koloni (S:t Kitts) öfvergingna raoden. Att de närliggande darne S:t Martins och inguilla skola delat samma lott och blifvit f orkanen behandlade ungefärligen på samna sätt som denna ö, lärer påståtts, men värmere uppgifter derom saknas.