Presidenten baron Eriand Broman. En monografi af M. Det är en ganska vanlig företeelse, at personer, hvilkas Pandliga digestionsorganer? — för att begagna Börnes ord — blifvit för. svagade, orda med hänförelse om ?den gamle goda tiden? såsom en mönstertid för klokhet, sans, sparsamhet och slla andra goda egen. skaper. För att behaga kejsar Augustus skildrade Ovidius, som lefde för nittonhundra år sedan, med entusiasm den lyckliga tid, då man hemtade konsulerna från plogen och lade sig till hvila på halm med en halmknippa till bufvudgärd; men icke hel. ler han kunde dock undertrycka den skämt. samma anmärkningen: VVi lofprisa visserligen de gamla, men vi skatta oss dock lyckliga att icke nödsakas byta med dem.? Det ör otvifvelaktigt att menskligheten i alla tider ådagalagt bäde klokhet och dårskap, och att oräkneligt många företag ha blifvit stämplade säsom fel eller dårskaper då de utförts och först längre fram räknats till bedrande storverk — så ock tvärt om. Åfven hos oss är det ganska vanligt att klokskapen i den gamla goda tjden framställes såsom ofantligt mycket större än nu, och särdeles att så svindlande affärer som nuförtiden voro alldeles exempellösa förr. Dessa påståenden kunna ganska lätt vederläggas; materialier dertill finnas i mängd; men de ha ännu blifvit föga begagnade. Vi äro i tillfälle att illustrera värt pästående med en ganska intressant tidebild, som har den särskilda förtjensten att vara mer än ett sekel gammal. Då, och äfven sednare, var det alls icke ovanligt att till och med riksråd och andra stormän inläto sig i så svindlande spekulationer, att visserligen somliga derigenom förvärfvade sig stor förmözgenhet, men andra satte öfver styr hvad de egde och nödgades afträda sin egendom till oorgenärerna, hvilka tillskyndades ofantliga förluster. I detta hänseende ådrog sig presidenten i sommerskollegium baron Erland Broman, löd 1757, en lika stör som sorglig ryktbarnet. Son af den i adligt stånd upphöjde agman Carl Broman till Harg och Gysinge?, var han beslägtad med de adliga familjerna Hogg, von Lagerlöf, Gyllenhöök, Bentzelstjerna, Insenstjerna, Wefverstedt, Stjern;rona of Söderby, Cronhjelm, Mörner af VMorlunda, Edenbjelm, Sparre af Söfdeborg, och Bruce, af hvilka familjer flere. den tilen egde stor förmögenhet. Sjelf skref han ig friherre till Rosersberg i Upland samt