Aftonbladet – 12 september 1867, sida 3

UTRIHES. FLANKRIEE. Den 7 dennes på aftonen afreste den kej. serliga familjen till Biarritz. På förmiddagen hölls ministerråd, i hvilket kejsaren förde ordet och som bivistades af Moustier, hvilken återkommit från Besangon, och Rouher, som kommit hem från Wien. Det skall endast ha varit fråga om Credit mobiliers affärer, hvilka befinna sig i ett skick, som gör regeringens mellankomst nödvändig. ENGLAND. Skriftvexlingen i Alabama-frågan sysselsätter för närvarande mycket de diplomatiska kretsarne i London. Redan under lord Russells styrelse måste underhandlingarne härom afbrytas. Lord Stanley upptog dem åter och visade sig mera försonlig, i hopp om stt få frägan snart afgjord. Den engelske utrikesministern drog icke i betänkande att beviljasde 45,000,000 francs, som Seward fordrade, men i en punkt stod han fast, nemligen i fråga om åtminstone ett tyst erkännande af den rätt, det engelska kabinettet ansett sig ega att erkänna sydstaterna såeom krigförande makt. Härpå vill Seward icke gå in. Deszutom skall lord Stanley ha förebrått Förenta Staternas regering att icke tillräckligt ha förhindrat feniernas fiendtliga infall i Kanada, samt anmärkt, att en enda kapare utgått från Storbritannien, hvaremot kabinettet i det hvita huset genom sin välvilja eller sin alltför tydliga likgiltighet gjort det möjligt för tusentals fenier att kasta sig in i Ir and för att tillställa oordningar. Man vet ännu icke hvad följden skall bli af denna nya brytning, men tror dock, att den nämnda me. ningsolikheten icke under nuvarande förbållanden skall medföra någon ailvarsam konflikt. v Förberedelserna till expeditionen till Abyssinien fortsättas med stor ifver, SYD-TYSKLAND. I det tal hvarmed storhersigen af Baden den 5 dennes öppnade landtdagen i OCarlsruhe yttrade han rörende Badens förhållande till nordtyska förbundet: Preussen hade i följd af förlidet års händelser trädt i spetsen för det nordtyska förbundet, och det stode de sydtyska staterna fritt att ingå en nationell förening med detta förbund. ?Det är mitt fasta beslut att oeflåtligt arbeta på denna nationella förening, och både jag och mitt folk skola gerna bringa de offer som nödvändigtvis äro förbundna med inträdet i detsamma, Dessa offer uppvägas i rikt mått af den fulla delaktigheten i det nationella lifvet, den ökade tryggheten och det glädjande framåtgåendet i den inre statsutveckliogen. Att värna denvas sjelfständighet skall alltid vare min regerings bemödande. Man har visserligen ännu ej funnit formen för den nationella föreningen mellan SydTyskland och det nordtyska förbundet, men betydelsefulla steg mot detta mål äro dock tagna. Redan i Augusti 1866 afslöts sam-) tidigt med den af er sanktionerade fredstraktaten en offensif och defensif allians med Preussen, som förbinder begge staterna tilll gemensamt försvar mot hvarje angrepp på tyskt område och för sådant fall ställer mina trupper under konungens af Preussen bepröfvade anförande. Denna öfverenskommelse, som äfven träffades mellan Preussen och de andra sydstaterna, är en borgen för uppfyllandet af det första och vigtigaste na-: tionella vilkoret: försvar mot hvarje anfallj. utifrån med allas förenade krafter under ett gemensamt öfverhufvud. Min regering an. ser det vara dess allvarliga pligt att genom : införandet af en militärförfattning, som öf-: verensstämmer med den preussiska, gifval: förbundet med Preussen dess fulla kratt och betydelss. Denna vigtiga reform får en ytterligare betydelse derigenom, att det på konferensen i Stuttgart lyckats mig att komma öfverens med de andra sydtyska staterna om en ligartad behandling af militärfrågor.? I den sednare delen af trontelet yttrar storhertigen sin glädje öfver tullföreningens försyande med Nord-Tysklaod och upprättandet af ett tullparlament, som visserligen har en inskränkt v rksamhet, men likväl utgöres af en regelbunden representation af hela det tyska folket?. ITALIEN. Francska tidningen Liberte skrifver: Hr Nigras muntliga föreställningar hos franska kabinettet ba haft till följd beslutet att grundligt förändra Antibes-legionens förhållande till den franska armen. Dettaresultat tillkännagafs för hr Ratezzi den 30 Aug. genom telegrafen. Men franska regeripgen har på samma gång fordrat, att kabinettet i Fiorens skall förhindra all invasion i de påfliga staterna af Garibaldi och förmå honom att återvända till Caprera. Efter mottagandet af denna underrättelse inbjöd Ratavzi Garibaldis vänner Scairolo, Ferrari och Fotrizzi till en sammankomst, för att meddela dem densamma och bedja dem begagna sitt inflytande hos generalen NN bee cm rn kr rk