SJETTE KAPITLET. Miss George glömmer sin plats. Frukostrummet på Lambswold var ettsoligt rum, med grå våggar och litet melankoliskt utseende. Dagen föll in genom två stora fönster, som gingo ända ned till golfvet och öppnades utåt. En gammalmodig ljuskrona af slipadt glas, uppfårgade solljuset och återga! det i granna prismatiska brytningar. En harpa med öfverdrag på, stod i ett hörn af rummet. Golfvet var betöckt af en något urblekt matta med blomsterbuketter på Jjusröd botten; spiseln var stor och försedd med marmorkolonner och kransar och andta smakfulla ornamenter. Öfver den hängde en tafla — ett porträtt af ett fruntimmer, insvept i ett färgmoln med blå och gröna skuggor och bärande ett slags hvit turban, eller nattmössa, på bufvudet. Hon egde detta förtjusande koketteri som tillhörde fruntimmer på hevunes tid, och som ännu skälmskt emåler mot deras undrande ättlnvar, ur några ovala tafvelramar. Från fönstren såg man ut öfver en gräsvall och ett stort, lummigt träd, under hv.lket man nu kunde se flera gestalter syssel