Aftonbladet – 9 september 1867, sida 3

PS OA zetta di Torino vill veta att Prims plan varit att utropa hertigen af Aosta, Victor Emanuels andre son, till konung af Spanien. en——-—— Rättegångsoch Polissaker. Ohyggligt mord. Det upprörande brott, som föröfvades i hufvudstaden under loppet af förra veckan, har uppskakat enhvar, och med spänd väntan emotses hvarje underrättelse om utgången af polisens spaningar och I resultatet af de förbör som hållits för uppdagande af gerningsmannen till detta grymma dåd. Vi meddela här nedan till föregående uppI gifter åtskilliga detaljer, rörande den mördade, samt en kort redogörelse för de uppIlysningar som hittills vunnits vid de af polismästaren Östlund hållna undersökningar, hvilka vid ett par tillfällen fortsatts långt in på netten. Den mördade, som var född 1808 och gåledes nära 60 år gammal, hade sedan hösten 1864 förhyrt 3 rum och kök, trenne trappor upp i huset n:r 12 Brunnsgatan å Norr i Johannis församling. Huset eges af löjtnanten N.E. Braunerhjelm, som för kort tid sedan inköpte detsamma af byggmästaren Larsson. För egen del hade fröken Laurell icke behöft en så stor lägenhet, ej beller hade hon tillräcklig förmögenhet att betala så hög hyra, som för rummen erlades, eller 400 rdr, ty så vidt man vet, utgjordes hennes inkomster endast af några mindre ensioner; men hon hade tagit denna lägenet, för att kunna hafva sina brorsbarn inackorderade hos sig. Härigenom sattes hon i tillfälle att föra ett temligen sorgfritt lif. Till lynnet skall hon hafva varit mild samt fört en stilla vandel. Hon var känd såsom synnerligt erdentlig vid fullgörande af sina förbindelser samt sparsam. Under sommaten, då bennes brorsbarn vistats hos sina anförvandter i Wermland, hade hon ej haft någon tjenarinna, utan uppassats af en qvinna, som gått till och ifrån samt uträttat hvarjehanda sysslor. Det rum den mördade i lifetiden sjelf bebott vittnade om hennes smak för prydlighet och förmåga att göra det trefligt omkring sig. Det var nätt möbleradt, och eåväl linueskåpet som den mördades egen garderob väl försedda. Uti hennes rum stod ett annat skåp, hvari silfret förvarades. Tiden då mordet föröfvades är ej med säkerhet känd, men man antager att det skedde förliden onsdagsafton eller påföljande forsdagsmorgon. Den säng som fröken Laurell begagnade var vid mordets upptäckande uppbäddad, hvaraf kan slutas att gerningen föröfvats antingen på onsdagsqvällen, innan sängen bäddats, eller på torsdagsmorgonen, sedan den blifvit uppbredd. I ett kärl befanns litet mjölk, som hade blånat och var öfvertäckt med tjock grådda, hvilket antyder att mjölken stått orörd i flera timmar. I köket fanns ett strykbräde upplagdt, och i rummet låg linne utbredt, antydande att hon varit syseelsatt med strykning, för att bafva allt i ordning till brorssonens mottagonde. Denne drabbades också af sorgen att blifva den första, som mötte den gräsliga synen af sin illa sargade, ålderstigna fasters lik. Angående mordets upptäckande hafva vid de hållna förhören följande upplysningar vunnits: Brorssonen, förenämnde elev vid teknologiska institutet, hvilken under sommarnn vistats hos en farbroder i trakten af Kristinehamn, anlände hit förliden torsdageafton med blandade tåget från Finnerödja kl. 4 e. m. Han begaf sig då till fasterns bostad och ringde på, men då ingen öppnade, gick han in till en fru Jonsson, som bor i samma förstuga, och af henne erhölls den upplysning, att en fru Lundgren, hvilken plägat förtroligt umgänge med fröken Laurell, hvilket ej var händelsen med fru Jonsson, kommit på besök till fröken Leurell samma dags förmiddag, och då hon ej fann sin gamla väninna hemma, men dörrarne till rummen ostängda, på fru Jonssons uppmaning medtagit nyckeln till ytterdörren. Att fröken Laurell för tillfället var borta, väckte ingen förvåning, då hon ofta vistades hos vänner och bekanta en eller lera dagar i sender. Man trodde att hon slömt nyckeln, och anstälde ingen vidare efterforskning. Den mördades unga slägting begaf sig härefter till fru Lundgren samt som tillbaka omkring kl. 7 på aftonen. Han gick nu in. Ett fönster ifasterns samt ett i angränsande rum stod öppet, dörrarne ill lipneskåpet och silfverskåpet voro äfven ;ppna. Han passerade genom rummen uti köket och kom dervid att öppna dörren till n i köket varande skrubb, omkring sex varter djup, hvilken begagnats till skafferi. är möttes han af den ohyggliga synen, och ;tipen af förskräckelse skyndade han in till örenämnde fru Jonsson, hvarpå han begaf ig till närmaste polisvaktkontor. Derifrån fterskickades fältskären Hammarlund, och veledsagad af denne samt en poliskonstapel itervände den unge mannen till fasterns botad. De funno den gamla qvinnan, ligande på golfvet i skrubben tvärtöfver denamma med hufvudet, som var nedböjdt mot röstet, inåt väggen. Kläderna voro upptagna öfver midjan, händerna lågo i kors fver barmen, det högra benet var uppdraet, det venstra utsträckt. Öfver henne låg n större eldgaffel med klorna uppåt ansiget. På båda sidor om strupen hade den nördade flera djupa sår efter vanliga matafflar med tre klor, tagna ur en i krubben stående kniflåda. På venstra idan satt en gaffel ännu qvar i sået; denna var krökt och skaftet sönerbrutet. En annan gaffel anträffades äfen på skrubbens golf, med likaledes bräckt kaft. Venstra ögat befanns alldeles utrifet. Vid mordets begående hade eldgaffelm fven begagnats, ty märken efter dess ena lo syntes vid venstra mungipan, Klon ade intryckts så djupt, att tungan vid gafelns dragande tillbaka lösslitits från roten. jen andra klon hade träffat tinningen och er åstadkommit ett mindre sår. Den mörades hår var genomdränkt af blod, och läderna fuktade deref. Stänk af blod syn8 på flera ställen i skrubben, liksom på örren till densamma. men i käket aAhauw.