och muntra skålar, der föreslogos och töm des. UTRIKES. FRANKRIKE. Statsministern Rouher, som någon tid up pehåliit sig i Carlsbad, kommer att tag hemvägen till Paris genom Wien och Ber lin. La France förklarar att det blott oci bart är höflighetsresor, och att statsmini stern, hvars helsotillstånd gjort det nödvän digt för honom att under de senaste vec korna slå sig lös från statsbestyren, besö ker de båda hufvudstäderna utan någon po litisk eller hemlig beskickning. Man betraktar såsom ett bevis på välviljt mot Frankrike, att bofvet i Wien, som å 1859 vägrade sin tillåtelse till att hertigen: af Reichstadt qvarlefvor förflyttades till Pa ris, ou samtyckt härtill. Det kejserlige husets förste hofmarskalk, prins Hohenlohe, kommer att inom kort begitva sig till Pa ris för att vidtaga erforderliga mätt och steg härför. NORD-TYSKLAND. Af de 297 valen till nordtyska riksdagen voro förliden toredag 279 kända. Af dem mäste 29 omval ske i följd deraf att per. soner blifvit valda på flera ställen eller ej erhållit den erforderliga majoriteten af rö. ster. Så hade Waldech blifvit vald på tre ställen, Simson och Forkenbeck på två. Hvad förhållandet mellan partierna beträffar, få tillhörde af de 253 dittills kända definitiva valen 102 de konservativa, af dess båda fraktioner 14 den gammalliberala centern, 69 de nationalliberala, 7 de törenade liberala, 32 venstern (fortschrittspa-et) 13 partikularisterna och 5 de klerikala., Församlingen kommer dessutom att innehålla 10 polackar och 1 dansk, Kriger. Ahlmann, som erhöll de flesta rösterna i sjelfva staden Flensborg blef i landsdistriktet besegrad af hr Kraus från Kiel. Rothschild är omvald för Frankfurt am Mayn med tillhjelp af landsdistriktets röster. I sjelfva staden deremot var han i minoriteten. ÖSTERRIKE. Sedan det visat sig att förlikningsdeputationerna ej kunnat blifva eniga om den qvot hvarmed hvardera rikshalfvan skall bidraga till de gemensamma statsbördorna väntar man att regeringen med det första skall förelägga dem: ett förelag att nu endast fastställa ett provisorium för 1868. På detta förslag tros äfven båda deputationerna vara benägna att ingå. Enligt Presse har den cisleithanske finansministern hr von Beche till betäckande af det betydande deficit som riksbudgeten för 1868 företer, föreslagit ett lån, hvaremot den ungerske finansministern Lonyay förceslagit en räntereduktion, det vill säga en statsbankrutt. Det sednare förslaget skulle dock stött på ett bestämdt motständ såväl hos kejsaren som de öfriga ministrarne. Dr Schmit, attach vid den österrikiska legationen i Mexiko, har återkommit till Wien och dit medfört de af kulor genomborrade kläder som Maximilian bar vid sin afrättning. SPANIEN. Det bekräftas nu från flera håll att två af de insurgentskaror som öfver Pyren6erpassen inträngt i Spanien blifvit tvurgna att på samma vägar återvända till Frankrike, der de blifvit afväpnade. Om den tredje under La Torre stående skaran, som redan skulle inträngt i Gamla Kastilien, vet man ingenting. I bergstrakterna omkring Salamanca och Bejas skola, enligt Courrier Francais, insurgenterna ännu bibehålla sig i fasta ställningar, liksom i flera andra delar af landet. Så meddelar Libert en korrespondens från Madrid af den 30 Aug., enligt hvilken Galicien skall vara i full resning och general Prim stå i spetsen för en provisorisk regering i Corutia. Berättelsen låter dock tvifvelaktig, liksom allt som berättats om Prims uppträdande i Spanien. Samma korrespondent berättar, att man i Mairid var i stor oro med anledning af tilldragelserna i Saragossa och att trupper oupphörligt skickades från Madrid till provinserna, så att hufvudstaden endast bevakades af veterangardet och gensdarmeriet. — Miliäriska afrättningar egde rum hvarenda dag. Regeringen läte alla dagar anslå bulletiner i sathörnen, men dessa bulletiner motsade allid hvarandra. Journal des Debats meddear en skrifvelse från Luchon af den 30 Aug., om innehåller några detaljer om insurgenernas ankomst till det franska området. Det var den 30 Aug. kl. inemot 4 e. m. då n lång rad af flyktingar, som förde med sig en mängd mulåsnor, kommo passet utör till Venasque. Bakom dem såg man på la höjder och ialla raviner bajonetterna af le dem förföljande kungliga trupperna. Conreras red en särdeles vacker häst och ställde, lå trupperna skulle afväpnas, på spanska öljande yttrande till den franska gendarmerisaptenen : Jag öfverlemnar mig i Frankrikes hänler, aldrig i Spaniens. Det militäriska oruket tillåter mig att behålla min värja. lag svär här att ej mer strida dermed så ramt ej spanska trupper anfaller mig pål ranskt område.? Hela manskapet nedlade lerpå vapen. De olyckliga voro till det ttersta utmattade och uthungrade, och des : as kläder i trasor. tiPå några mulåsnor :i ågos sårade, på andra ammunition och ross. — På sjelfva gränsen dödades en öf-; erste, hvars lik de förde med sig. Del! ungliga trupperna skola ha förföljt flyk. ingarne ända till några alnar från gränsen, 1l lyktingarne herbergerades först i denli äckta torghallen. Deras antal var ungefär 1 t 60. Bland dem befunno sig några unga fficerare i uniform. De öfriga vore civilAda