icke en enskild mening, utan denna åsigt lelas af grefve Schwerin och hela den preussiska regeringen, ja, af hela det preussiska och hela det tyska folket. Vi haintet att invända mot dessa förklaringar af de tyska statsmännen, och vi förstå deras sträfvanden; så måste hvarje folk handla, som sätter värde på sin framtid och icke vill, glömmas af historien; så måste också ryssarne gå till väga och med dem alla slaver. Den nationella väckelsens timma har slagit. Då det tyska riket har för afsigt att utstaka sina gränser på den venstra sidan af Weichseln, måste ryssarne åtminstone häfda sina gränser på högra sidan om denna flod.? — Kölnische Zeitung, som meddelar denna artikel, säger, att tidningen endast återgifvit den derför, att den skall begagnas af Preussens fiender, och gör korstecknet vid tanken på en ny polsk delning, som hon kallar en vansinnig plan. Men Kölnische Zeitung påminner dock om de lätteinniga? yttranden, som Bismarck förut fällt om Polen, och om hbans förfarande i den slesvigska frågan, hvaraf man just icke kan draga den slutsatsen, att han hyser någon öfverdrifven aktning för nationalitetsprincipen. Nämnda tidning protesterar tillika mot, att preussarne och tyskarne ens skulle gilla en dylik plan; men häri misstager hon sig, emedan hvarje eröfring slår an på tyskarne, hvartill kommer, att de anse det vestra Polens germanisering, som redan är på god väg, för en lätt sak. Snarare skulle man tvifla på att Ryssland kunde gå in på ett förslag, som icke allenast ytterligare skulle utvidga Preussen, utan älven göra det på bekostnad af det ryska området, hvartill nu konungariket Polen fullkomligt räknas. Men man ser ju, att den ryska tidningen gillar en sådan delning, och härtill kan läggas, att ryska regeringen, som tviflar på att kunna mäkta med hela Polens förryskande, har tagit förtyskningen till hjelp, i det att hon gynnar upprättandet af tyska undervisningsanstalter på den venstra Weichselstranden. Genom en sådan delning tro de båda makterna sig kanske kunna skyndsammast för alltid göra slut på den polska frågen, och Ryssland her ett vidsträckt fält för sig till ersättnirg i annexioner, som kunna gifva det lugnare och trognare undersåter än de otämjeliga polackarne.