Aftonbladet – 6 september 1867, sida 2

signelse, förvandlad i förbannelse, Den förtäres af sin egen eld och krossas af sin egen kraft. Och när Catherine med sorgsen håg hörde alla de andra tala om huru de skulle tillbringa en dag i Paradiset — så -föreföll. det henne — utan att med ett enda ord antyda att hon skulle få deltaga i festen, när hon förstod att hon skulle blifva lemnad ensam hemma med tillåtelse att efter behag disponera öfver skolrummet, som representerade all hennes glädje, alla hennes förboppningar, början och slutet af hennes dag — då kommo stora vågor af längtan, saknad, misströstan och slogo samman öfver henne och ville qvälva henne, henne, som skulle undervisa de yngre, som med öfverlägset vetande och dito förstånd skulle leda dem in på vetenskapernas och forskningarnes lugna stig, och icl sätta sig ned och barnsligt längta efter lifvets mognande smultron. Men smultronen höllo denna fre på att mogna för Lills Datherine ändå. En attoa var hon på hemvägen från en iten utflykt som hon gjort tillsammans med barnen; dessa buro fältstolar, sykorsar, linealer, saxar och sybehör; Heir of Redelyffe, Boys Own Magazine, Peter Parley och andra böcker för att läsa högt; Sandy, len lilla råtthunden burea af Algy, som hvärdt kramade den lills stackarens hals; n matta och andra saker behöfliga för att illbringa ett par timmar utömhus. På en sång började Catherines ögon glänsa och ys, som de ofta gjorde, Sandy gjorde ett alfqväfdt försök att skälla, och lilla Sarah prang fram och slog sina armar omkring n ung kerre, som mötte dem och som kraflondö da s köt b a Har ni alltid så myeket bagage med, å ni går ute ts