Aftonbladet – 4 september 1867, sida 2

vid sin pulpet, med stor jemn handstil skrif ver det ena artiga brefvet efter det andra; Catherine och Georgina, som vid pianot trumfa igenom det ena stycket efter det andra. Men då der var sällskap, erbjöd salongen en helt aovnan syn. Ljuseh voro tända i båda kronorna och den runda soffan rullad fram midt på golfvet. Tre, fyra fruntimmer i stor toilett hade tagit plats derpå, Georgina och en af hennes väninnor bläddrade, undertryckande en gäspning, i ett fotografialbum. Hvad säger du om det der porträttet sf mig?? kunde Georgina säga med en lätt anstrykning af intresse. Åh, det är ju fasligt ! lydde vanligen svaret. ?Om det var mitt skulle jag bränna upp det. Och är det der din syster? Säkert gjordt hos Silvy?? Ja; min kusin Richard kan icke fördraga det; han säger att hon ser ut som om hon vridit nacken af sig.? Och under tiden egnade sig Catherine Butler småleende och vänligt uppmärksam åt gamla lady Shiverington, samt försökte att utan alltför mycken tankspriddhet lyssna till den gamla damens berättelse om sin sista förskräckliga influenza7, medan mrs Butler med sin vanliga takt, sysselsatte sig med den dernäst förnämsta närvarande dam. Grefvinnan de Tracy, som alltid vid middagsbordet var mycket lifvad, satt kanhända nu litet tyst i ett soifhörn med solfjädern för ansigtet. Kaffe bjöds omkring af ett le betjenter och efter en stund uppnåddes öjdpunkten af aftonens herrligheter, då dörrarne uppslogos och herrarne kommo från middagsbordet och inträdde isalongen. Vidare kringburos silfverbrickor med tå och förfriskpingar åt sednare anlända gäster. Mr Butler försvinner skrattande i det grannt upplysta kabinettet, tillika med ett par själs