Aftonbladet – 3 september 1867, sida 3

misstag Det ar DemniaAcn OYyCHUCIHETRRIyRT ren i Bombay sir Robert Napier fom kommer att få den högsta säväl politiska som militära ledningen öfver densamma. -åsom värmast i befälet nämnes sir Charles Staveley. Armer kommer att utrustas i Ostindien. Ett antal transportfartyg äro redan segelfärdiga och skola i November inträffa i Bombay, hvarest den iodiska regeringen under tiden äfven anskeffar fartyg; officerare ha redan afrest åt olika häll för att uppköpa kameler och mulåsnor. För att åstadkomma enhet i förberedelserna, har det indiska departementet fått leiningen om händer, men kostnaderna drabba naturligtvis den britiska skattkammaren. Till operatiopebasis är till en början Massswa utsedt; mea man bar dock ännou icke fattat definitivt beslut i detta afseende. SPANIEN. Med regelbundenheten af ett urverk levererar den af spanska beskickningen i Paris inspirerade Correspondence Havas två gånger dagligen segertelegrammer från Spapien. Dessa depescher bli med hvar dag alltmera fulla af wllförsigt, om också ej tillförlitligere. Möjligt är visserligen också att en eller anvan af de talrika insurgentsekarorna blifvit slagna och trängda tillbaka öfver Pyren6erna eller till och med tvungna att sträcka gevär. Men dermed är dock uppresningen ännu på långt bär ej undertryckt. Denna sträckte sig, enligt de officiella ?seger?-telegrammerna sjelfva, öfver hela den stora triangel, som i öster begränsas af cataloniska kusten från franska gränsen till Tarragona-Reus, i norr af Pyreneerna och i sydost af en från Reus öfver Lerida till Ayerbe dragen Jinie. I alla större dalar af detta vidsträckta, bergiga och oländiga område hade, enligt de officiella telegrammerna, smärre skärmytslingar eller större strider förefallit emellan de kuagliga trupperna och de utefter de smärre vattendragen mot BEbrolinien anryckande insurgenterna. Der har såleceg en enstaka framgång, om telegrafuppgifierna derom verkligen ekulle visa sig eenna, ej mycket att betyda. Eget och karakteristiskt ör emellertid att telegrammerna alltid envist förtiga namnet på den ort, der de kungliga trupperna skola ha tillkämpat sig sin seger. Rörande karakteren af den nuvarande spanska insurrektionen yttrar Courrier Fran cais: ?De officiella depescherna ha mer än någonsin att förtälja om insurgenternas Dpederlag. Vi äro tvärt om i tillfälle att försäkra att uppresningen dagligen griper alltmer omkring sig. Man talar om insurgentkolonner vid Loja sydost om Madrid. Förbindelserna mellan Madrid och Valencia äro afskurna. Till Madrid har underrättelse ingått om Saragossas fall, men man trodde der ej derpå. Då man hör berättas att insurgenterna marschera på Calateyud, är det dock ej gerna tänkbart att de skulle lemnat Saragossa i sin rygg. I dag på morgonen erhöll en mycket högt stående spanior, som för värvarende vistas i Paris, ett bref, efter hvars genomläsande han utropade: ?Det spanska 1793 är i avtägande!? Ur alla de enskilta underrättelser vi erhållit framgår också tydligt att den nuvarande rörelsen i Spanien ej är ett vanligt uppror. Det är ingenting mindre än en djupt gäende revolution, som ej blott är riktad mot kamarillan i Madrid, utan mot sjelfva den monarkiska principen. Man vill ej veta af nögra bourboner mer, men man vili lika litet veta af någon Braganza, någon Montpensier, eller hvilken snven pretendent som helst. Meningen är att I Spanien, under ti eln ?den iberiska konfedera:ionen?, grunda en federativ republik, i hvitken förr eller sednare äfven Portugal skall inträda. Det är ätminstone, enligt de sednaste underrättelserna, åsigterna bos alla uppresta i Spaniem samt hos folket sjelf.? — Madridregeringen befinner sig i ett förtvifladt läge. Hon söker föra den allmänna meningen bakom ljuset genom lögvaktiga bulletiner och skrämma den med väldsåtgärder. Så har hon upplöst det af henne sjelf tillsatta kommunsalrädet och sammansatt hnfvudstadens kommunglstyrelse af öfverstar och officerare. I Bareslova rasar ordentligt Pezuela, och fästnivgen Monjuiek derstädes sättes i ett fruktansvärdt försvarsskick. I Reus hade man till och med planterat kanoner på gatorpa. Allt detta synes dock ej hindra inrurrektionens framsteg. I bela landet, så heter det ytterligare i en af essa skrifvelser, bibehäller sig insurrektionen med denna för spaniorer egendomliga seghet.? Narvaez regering säger att insurgentskarorna ha gått öfver på franskt område, och i Frankrike vet man ingentivg derom; Narvaez päåstär att insurgenterna i Tarragona tappat modet, medan de dock tagit Ignalada; han påstår att Morianes kår är stadd på återtäg, medan den öfvergått Ebro. Han försäkrar att provinsen Valencia är lugn, medan La Torre befinner sig der i spetsen för 2000 man. Insurrektionen har för närvarande 18,000 man på olika punkter till sitt förfogande. Epoque meddelar följande: General Prim har vu öppet ställt sig i spetsen för rörelsen, och denna underrättelse har betydli.t ökat de Jiberalas leder. Man berättar oss eom tillförlisligt att Prim är herre öfver provinsen Tarragovs, att en stor skara catalonier inryckt i Gerona, att staden Huesca fallit i de revulutionäras händer, samt att gränsfästningen Jaca blifvit af dem intagen. Längt ifrån att vara så obetydlig som man skildrat den har rörelsen i Valencia gjort dit-ändandet af 8000 man kungliga trupper nödvändigt. Ett telegram från Madrid till LItalie talar om desertioner i mävgd från de kungliga trupperna. Marskalk ODonnel har erhåilit befallning att komma till Madrid, men derpå svarat att han beklagade att han i Spaniens nuvarande läge ej kunde efterkomma drottaingens befallning.? Den franska officiösa tidningen LEtendard, som hittills ätminstone ej varit insurrektionen synnerligt bevågen, berättade den 30 Augusti, att rörelsen nu äfven ucbredt sig till-Gamla Castilien. General La Torre skall nemligen irträngt i denna provins, hvarefter ståderna Avila och Bejar genast uttalet sig för insurrektionen. Från Valladolid, der en ytterst häftig jäsning rädde, hade trupper blifvit skickade mot La Torres Om utgången af den samma bbning. som mårte ba egt rum, har Ete ingenting att berätta. Enligt LEpoque ha väl beväps nade inenroentaskarar satt iv i rirelse n ot