leende, ?men det är icke färdigt?, och han rullade ut en annan duk öfver staffliet. Det är alldeles förtjusande! Hvad föreställer detta?? frågade madame de Tracy, under det hon betraktade taflan genom sin lorgnett. Åh, jag vet icke. Hvad som helst. En vagn — normandiska bönder som åka — som komma hem från marknaden?, sade Dick med en svag rodnad och litet förlägen. ?Jag får lof att mäla om den der flickans bufvud, Georgina; vill du icke sitta för mig?? Och som han såg upp, mötte han blicken ur ett par Jjufva, mörka ögon, som icke voro Georginas och utbrast: Villicke vi sitta för mig, miss George? Ni skulle bli en ypperlig fiskarflicka — skulle hon inte, tant Matilda?? Jeg tror verkligen, att miss George skulle se mycket söt ut i den der kostymen?, svarade madame de Trscy vänligt. ?Hon är brunett som alla våra franska flickor.? Och grefvinnan lorgnerade miss George och nickade. Sedan såg hon på Dick. Jag skulle så gerna vilja sitta för mr Butler?, sade miss George, men jag frukar att jag ej fär tid dertill. Jag är myeket sysselsatt och barn n mäste: efterses, ;h — — jag hoppas de äro snälla nu?, illade hon, seende sig omkring; det är visst tid för oss att gå hem nu.? Kiockan i det gamla kyrktornet hade redan för en stund sedan slagit sex. och det var också tid att gå hem nu. Grefvinnän le Tracy såg på sitt ur och gjorde ett utop af öfverraskniog. Je, verkligen?, sade kön; Pmin broder Jharles och ett halft dussin andra personer sa middag hos nin svägerska i dag. Komner du (Fort)