Aftonbladet – 31 augusti 1867, sida 3

al rollerna, ar en I. d. generalkapten, som del st) tog i 1866 års resning. Han har två gån dl ger slagit de kungliga trupperna, men gå 1 I dock ötverallt mycket skonsamt tillväga emo oldem, emedan han vill vinna dem äfven på dl sin sida. Han blir äfven i följd deraf öf I verallt mottagen med stora sympatier och , bans kår förstärkes dagligen. Han befanr -Isig den 24:e i en stark ställning, som tillä -I honom att efter behag infalla 1 Catalonier nleller Arragonien. nl! I Catalonien — berättar Etendard, som 0 I hittills tviflat på insurrektionens verklighet, ri men nu sadlat om — i Catalonien stå insurgenterna ända vid Barceionas portar, och -invånarne i denna stad äro trots belägrings0 I tillståndet, genom de bulletiner insurgeni terna utgifra, på det nogsrenneste under. rättade om sakernas läge. Barcelona har ti för närvarande intet kommunalråd, då de personer som general Cheste efter det förra fj munieipalrådets upplösning utuämnde, med -J undentag af fem flytt till Frankrike. TarI ragona är i full resning. I närketens afstaden skola 8000 insurgenter befinna sig. Öfverste Baldrich har den 23 i prov:nsen Barcelona i spetsen för 1500 man slagit och pprängt regementet Alcantera samt en sqvadron kavalleri. Generalkapitenen, ge neral Pezuela. har derefter i spetsen fören betydande iufanteristyrka och med ett aritilleri af 20 kanoner lemnat Barcelona Joch ryckt emot iasurgenterva. Äfven Alicante skall befinna sig i resning. De längs kastbergkedjan från Girona till TarraI goaa fördelade insargentskarorsa syvas anse gig tillräckligt starka att lemna sioa fasta positioner d.rstädes och nedstiga på slätten. Så omnämna till och med officiella berätteiser en strid vid Ignalada, en på vägen från Barcelona till Lerida belägen ort, hvilken sistnämnda stad synes vara en pivot för insurgenternas rörelser i denna del af landet, ty de ha icke blow besatt Esparaguera, en på slätten vid foten af Mont:errat belägen ort, som beberrskar vägen från Barcelona till Lerida och sätter insurgente:na i stånd att afskära förbindelsen mel I len dessa båda städer, utan de hota åfven Lerida från den andra sidan. Dei striden vid Ayerbe segrande hberala ha nemlgen redan framryckt till det sydost derom belägna Hueeca. Men denna marsch bevisar, sit insurgenterna ha för afsigt att på den kortaste vägen värma sig jervägen SaragossaLerida, för att på detta sätt kunna från 2 sidor på en gäng operera mot den sistnämnda staden, Äfven från nordvestira delen af landet komma nu underrättelser som entyda att man ej heller här tänker hålla sig på afstånd från rörelsen. Så berättar Epoca, att i de baskiska provinsernas, denna gamla härd för frihetssträfvandena på halfön icke blott befolkningen, utan äfven presterskapet skall vara stämdt för deltagande i resningen. Afven i staden Orense i Galicien samt i flera trskter af Asturien skola insurrektionella tendenser visat sig. Det är gifvet ati alla dessa på så mänge och så vidt skilda håll uppdykande rörelser skola förvirra regeringen på samma gång de splittra och utmatta hennes trupper, på hvilkas trohet hon dessPR vet sig ej ha synnerligt siora skäl att ita. Om striden vid Ayerbe lemunar en korrespondent till Avenir National töljande närmare underrättelser: Efter en flera dagars tystnad, som blott afbröts af några regeriogsbulletiner om de trogna truppernas oupphörliga framgångar, efter en hel veckas för-åkringar att revolutionärernas lilla styrka vore i ständigt aftsgande, måste regeringen i går afton tillstä att dessa fördömda insurgenter ingalunda försvunnit, att deras krafter cj voro försvagade och att ex-generalen Pierraås afdelning, hvars styrka (enligt de sednaste ministeriella förklaringarne) ej skulle öfverstiga 350 man i förgår, den 22 dennes, var mer än 1200 man stark. General Mansos, en öfverstes och flera andra officerare2 död har tvungit regeringen att ändra tektik och ge Madrids invånare mera sannolika undertättelser. General Manso de Zuniga lemnade den 12 Madrid och begaf sig med en del af de till Arragonien förut afgångua truppperna till Huesca. Straxt på avdrå sidan denna stad stöt:e han å Pierrad, som der stod med 1250 eller 300 man. En dcelaf Mansos trupper bestod af karabinierer, hvilka, då de sågo sina landsmän i en tät skara samlade omkring Pierrad, vändt gevärskolfvarne i vädret, till . tecken a t de ej ville slåss mot sina kamrater. Manso gick då fram för att tilltala dem. Men på samma gång började man från båda sidorna att skjuta, och ett of de första skotten träffade Manso. Det oaktadt fortsattes striden i två timmar. Men då generslene död och karabinigrernas hållning blefvo kända, skingrade sig trupperna och insurgenterva behöllo slagfältet samt erhöllo i byte ett stort antal karbiner. I gårlemnade generalerna Calonge (f. utrikesministern) och Reina Madrid för att öfvertaga befälet eiter Mas... Man kan lätt tänka sig i hvilken grad denna andra seger måste lifva insurgenternas mod och öka de sympatier, som deras sak väcker i hela Spanien, De af de officiella telegramraerna så ofia slagna och sprängda skarorna bli med hvar dug allt talrikare; de genomströfva Arragonien, Catslonien och Valencia. Iförgår upprefvo de jernvägssken rna vid Nules för att anhälla ett tåg, som medförde en till deras förföljande afsänd bataljon. Tåget hoppade ur spåren och 80 jägsre af bataljonen Baza blefvo sårade. Från allt flera håll komma nu underrättelser alt Prim befinner sig i Catalonien och leder hela rörelsen. Han stall, heter det nu, ha kommit in i landet, ej öfver Gibraltar, som det förut berättats, utan öfver ett af Pyrenber-passen. Underrättelsen fordrar deck bekräftelse, liksom den, hvilken förmäler att haus bemödsnden att hos de nordamerikanska bankirerna i London uppiaga ett lä. strandat på deras fordran alt, ihändelse insurrektionen segrade, Cuba skulle erhålla samma rät.igheter som moderlandet, ett vilkor, hvarpå generalen ej skulle velat ingå, Pemedean?, säger en paris-korrespondent till Kölnisehe Zeitung, han skulle kommit underfund med att det vore amerikanarnes afvigt att sedan suffrage universel blifvit införd på Cuba, wed dess tillhjelp genomdrifva öns anvslutnicg till Förenta Staterna?. ITALIEN. TR ra