Aftonbladet – 31 augusti 1867, sida 2

mbetet aflåten till stadsfullmäktige öfver-? emnad skrifvelse af den 15 sistl. Marsi nedgifvit att berörda arbete finge utföras å sätt stadsfullmäktige föreslagit. Med anledning häraf och då frågan om ybrovikens ordnande härigenom kommit i tt förändradt skick, har drätselnämndens örsta afdelnivg låtit uppgöra arbetsplan och ostnadsberäkning för ifrågavareede arbeen och för sin del beslutit att arbetena ned Nybrovikens ordnande skola utföras ;nligt följande grunder: att inuti Nybrovikens rundning anbringas en skoning af rä med enkel pålrad och en rad med ankarpålar, med iakttagande att skoningens höjd olifver 5 fot öfver högsta vattenytan och 3,5 fots afstånd emellan pålarne enligt särskild deröfver upprättad ritning; att längs efter Blasiiholmshamnen apteras hamnskoning af trä med två rader pålar och en rad onkarpålar, hvilkas höjd skulle utgöra 6 fot öfver lägsta vattenytan med en jemn lutning till den lägre runda delen at stranden; att utmed Ladugårdslandet eller qvarteren Bodarne och Klippan utfylles i en rät linie från den genom K, M:ts bref år 1861 uti planen för fyllningen bestämda rundning inuti Nybroviken till det genom 1864 års plan bestämda hörn vid Skeppsregston; att skoningen härstädes skall utföras med enahanda bestär:-melser i afseende å höjden och sidornas läge ifrån hvarendåra, som å skoningen inuti Nybroviken, såframt; icke lokala förhållanden, hvilka möjligen upptäckas vid fyllningens verkställande, gifvali! anledning till vidtagande af starkare bygg ! nadssätt; att å den öfriga delen sf Ladui rA rn eh bet JO vs RA nt et on bd fr Ht fl fö Fn I or, gårdslandsstranden strandskoningen verkställes med en rad fyrkantiga ytte: pålar och en rad ankarpålar, att sedan den i Nybroviken erforderliga fyllning blifvit verkställd, fyllningen fortsättes på samma sätt som förut utefter Ladugårdslandet förbi kaserntomterna till Djurgärdsbron; att fyllningen i Nybroviken skulle genast företagas, men l: pålnvingsarbetet uppskjutas till instundande. vinter, för att under den kalla årstiden be-l. reda sysselsättning åt arbetsfolk samt att fyllnadsämnen skulle såsom hittills transporteras med seglande fartyg eller 8. k.l. skutor. I afseende å kostnaden för utförande enligt omnämnde plan af dessa arbeten, har densamma uti det uppgjorda kostnadsförslaget, med afdrag för redau inköpta materialier, blifvit beräxnad att uppgå till 413,569 rdr 50 öre, deraf för en 190 fot lång kajmur af huggen granit vid Blasieholmen från Nationalmuseum till SillhofsBFÄ0NdenD sossessseeeer sersen S serer een 56,276: — för träskoning ifrån Sillhofvet till den krökta delen af strändlinien i Nybroviken.............. 13,012: 40 för träskoning längst in uti Nybroviken . ssssssssssesssnsssnngrnn inn 12,278: 20 för träskoning utanför qvarteren Bodarne och Klippan............ 13,881: 40 för träskoning ifrån Skepparegatan utefter Ladugårdslandet till Djurgärdsbron............. en 60,131: 50 för tillfälliga utgifter och tillsyn —8,000: — samt för grusfyllning med skutor 250,000: — Summa rmt rår 413,579: 50 Till hvilken kostnad bör läggas hvad som erfordras i lösen för platser, som redan äro exproprierade, men för hvilka öfverenskommelse om ersättning icke ännu träffats. . Tiden för dessa arbetens bringande till verkställighet är af arbetschefen för stadens vattenbyggnader beräknad till 8 är, om den prosqvatitet, som erfordras, skall såsom itintills transporteras på skutor, hvaremot, om :grustransport sker med af ångbåt boxerade pråmar, grusfyllningen ken vara verkställd sednast under sommaren 1870;. dock ökas i detta sednare fall kostnaden derför med. omkring 15,000 rdr och komme att uppgå till 265,000 rår i stället för 250,000 rdr, som beräknats för grusfyllning, verkställd med skutor. Om emellertid stadsfullmäktige för utförande af detta arbetsföretag, derför, enligt stadsfullmäktiges beslut, lån blifvit upptaget, anslå under detta år 30,000 rår och under nästkommande är 80,000 rdr, så kan man emotse att vid slutet af år 1868 hela sträckan ifrån Hofslagareoch Sillbofsgränden intill Styrmansgatan kan vara försedd med träskoning och ordnad så, att den kan öppnas för trafik; och det torde i sammanhang härmed icke böra lemnas oanmärkt, att genom verkställighet af pålning under instundande vintermänader tillfälle till arbetsförtjenst kan beredas en mängd personer, hvilka, efter hvad all anledning är att befara, torde deraf eljest vara i saknad. Huru snart derefter återstoden af arbetet med träskoningen fram till Djurgårdsbron kan hinna utföras, beror pi huru skyndsamt grusfyllnipgen kan verkställas, ty träskoningen är lätt och snart verkställbar, sedan grusfyllningen är fulländad och hela arbetets mer eller mindre skyndsamma bringande till verkställighet är sålunda beroende på huru stora belopp stadefullmäktige för hvarje år komma att bevilja. — Sist. torde stenkajen vid Blasiiholmen ifrån Nationalmuseum till Sillhofsgränden böra sättas i verket. — Amerikanska fregatten Franklin, medförande amiral Farragut, har hitkommit från Cronstadt samt ankrat å Trälhafvet. ——— — Sällskapet för slafveriets afskaffande i hela verlden höll den 26 dennes sin första sammankomst i Paris. Sällskapet består, såsom bekant är, af fransmän, engelsmän, spaniorer och amerikanare. Edouard Laboulaye förde ordet, hertigen af Broglie är hederspresident och Cochin komitåns sekreterare. Efter sammankomstens öppnande erhöll först sekreteraren Cochin ordet och meddelade arbetsordningen, som blifvit utarbetad af den af 40 medlemmar bestående komiten. Den resolution, som komitån föreslog till antagande af sällskapet, går ut på att uppmana regeringarne och folken i hela verlden att afskaffa slafveriet och att tillsända dem till begrundande de till sällskapet inkomna petitionerna och andra dokumenter. Härpå bekommo de särskilda medlemmarne ordet, för att tala om förhållandet med slafveriet i de särskilda länder, der det ännu eger bestånd. Som ingen brasilianare var tillstädes, tog Cochin ordet för Brasilien; engelsmännen talade om slafveriet på Afrikas östra kust och vid indiska oceanen; amerikanarne om tillståndet i sjelfva Amerika och på några andra punkter; spaniorerna om Kuba och fransmännen om Senegal. Derförinnan inlemnade den republikanske författaren Chassin en motion, som likväl afvisades. Cochin menade, att då komitån hade untarhetat sin arhetsordning var det!