Aftonbladet – 30 augusti 1867, sida 3

let — Borås jernväg har under Juli måns an linbringat 12,161 rdr 25 öre. — Samma tid år 18 on 111,664 rdr 47 öre. er— ml — Sänkning af Lidaåns vatten. Detta me nt särskildt lån af rikets ständer understödda för 2, I tag, hvarmed afses att freda vidsträckta jordvic der inom Elfsborgs och Skaraborgs län för öfve svämningar, så att den odlingsbara marken m genom utdikningar kunna göras vattenfri oc tjenlig till jordbruk, är indeladt i två afdelninga och arbetet har fortskridit så, att den s.k. Ha I landa ågrenen, tillhörande första afdelningen, bli vit, med rättelse efter planens föreskrifter, upj rensad och fördjupad, samt visar ett vackert r sultat, enär den päräknade landvinningen är tor: lagd och till en del redan odlad. Åtskilliga efte arbeten för ifrågavarande afdelnings komplette . rande återstå emellertid att verkställa innevarand lår, då afdikningen i öfrigt kommer att for Nlsättas (1. N. T.) BTers eS — Hästauktioren ä Ottenby i måndags va a ) besökt af ett stort antal spekulanter, äfven lång f. väga ifrån, och omkring 30 hästar försåldes. Fö gen hingst betaltes 1450 rdr. Lägsta priset, hvar till något hästkreatur färsåldes, var 330 rdr. (BAROMETERN.) -I — Väderlek och årsväxt. Nora den 2 rl Augusti: ) Rågskörden är på några ställen häromkring på börjad under varm och vacker väderlek, som ge1 elhopp om den bästa skörd. Höbergningen kar ; nu anses vara afslutad. vr) Söderköping den 28 Aug.: 1 Rågbergningen är nu här i orten till största . dere verkställa under den mest gynnsamraa vä. 3 I derlek. I Vadstena den 28 Aug.: , Väderleken är nu den gynnsammaste man kan l önska sig för den i orten pågående rågbergninIgen. Såväl höstsom vårsäd synas häromkring 1 allmänhet ganska lofvande och skidfrukterna äro till växtligheten ovanligt starka och komma säkerligen att gifva en riklig skörd, endast vi en Ttid framåt få behålla den gynnande väderleken, Iså att de hinna mogna. Trelleborg den 27 Augusti: Rågskörden på slätterna häromkring är nu i det närmaste afslutad eller, der man ej så långt hunnit, pågår med all raskl.et och gynnas fortfarande af vacker väderlek. Äfven korn har man på högländtare ställen börjat meja. —t — Utvandringen till Amerika. Nedanstående npprörande skildring af en emigrantfärd öfver oceanen meddelas i ett bref till Gö teborgs-Posten, dat. Newyork den 10 Auusti: Mycket ofta hör man omtalas att emigranter blifva illa behandlade på fartyg, med hvilka de göra resan hit, men större elände har man knappast hört i den vägen, än det, för hvilket de emigranter varit utsatta, som gjorde sin hitresa från Antwerpen förra månaden med skeppet Giuseppe Bacovreich, och man skulle med skäl anse detsamma vara otroligt, om icke saken tyvärr blifvit bekräftad genom härvarande auktoriteter, hvilka tagit densamma om hand. Nämnda fartyg anlände hit emot slutet af förra månaden, och då en af de läka.e, som det åligger att besöka hvarje hitkommande emigrantfartyg, kom ombord för att undersöka och efterhöra helsotillståndet, innan emigranterna fingo gå i land, erhöll han den underrättelsen, att sjutton stycken barn aflidit under resan, och att fiera så väl äldre personer som barn lågo farligt sjuka. Fartyget förlades genast i karantän och de sjuka transporterades till sjukhuset. Derefter företogos rättegångsförhör med fartygets befälhafvare; besättningen och emigranterna, då det genom deras meddelande erhölls följande upplysningar: Kaptenen, till börden österrikare, hade varit i Antwerpen för att söka skaffa sig ettfartyg. Han blef då af ett emigrantbolag derstädes erbjuden att öfverföra nämnda skepp med emigranter till Newyork mot en bestämd lön för resan, och skulle sjelf medföra proviant för sig och besättningen, emedan bolaget hade en proviantmästare, som besörjde mathållningen ombord för emigranterna. Under provianteringen för de sednare i Antwerpen gjorde kaptenen anmärkning till redaren, att han trodde provianten vara väl knappt tilltagen för så många emigranter, men erhöll till svar, att stewarden nog visste huru mycket som behöfdes, enär han gjort flera sådana resor förr, och kaptenen blott hade att manövrera fartyget o. 8. Vv. Då fartyget hade varit ungefär en vecka på sjön, kommo flera af emigranterna till kaptenen och beklagade sig öfver det dåliga vatten de fingo att dricka; kaptenen smakade derpå, och det be. fanns då att faten, hvarpå vattnet var förvaradt, voro gamla petroleumsfat. Kaptenen tillsade genast sin besättning att dela med sig af sitt vattenförråd till de stackars emigranterna. Efter ytterligare några dagar kommo emigranter till kaptenen och beklagade sig öfver den skämda maten de fingo och den råa behandling de rönte af stewarden och hans medhjelpare. Kaptenen förehöll stewarden detta behandlingssätt, och då sjukdom och död började härja bland emigranterna, måste kaptenen med våld skaffa sig tillträde till proviantrummet. Han fann då till sin förskräckelse, att den högst obetydliga del af matvaror, som fanns qvar, bestod af ruttet kött, rutten fisk och rutten potates. Icke det ringaste tå, kaffe eller smör fanns qvar; dessa artiklar hade endast beståtts emigranterna de tvenne första dagarne af resan. Kap:enen gick strax iförfattning om, att af hans och besättningens medförda proviant delades till emigranterna, men alldenstund dessas antal var 287, och endast hälften af resan tillryggalagd, mäste utdelningen af såväl vatten som mat ske uti mycket små portioner. Emigranterna säga, att kaptenen var ett mönster af ädelmod, och de kunna icke nog berömma hans deltagande och omvårdnad för de sjuka; någon läkare fanns icke ens ombord för resan, åter en lagöfverträdelse, hvartill detta emigrantkompani gjort sig skyldigt. Emellertid ankom fartyget lyckligt hit, men såväl emigranternas som besättningens tillstånd var eländigt, till följd af det ringa matförråd som j: måst delas emellan dem; alla sammanstämma dock uti att berömma fartygets befälhafvare, och härvarande tjenstemän, som undersökt fartyget, säga att de nästan aldrig sett något fartyg så renligt och snyggt som detta. Det skall verkligen blifva intressant att se, hvilka ätgöranden som kunna vidtagas från härvarande auktoriteters sida i denna sak. Den omenskliga stewarden sitter tillsvidare bäktad, men härmed äro de stackars utsvultna och sjuka emigranterna icke hjelpta, de få kanhända i hela sitt lif känna följderna af detta barbariska emigrantkompanis behandlingssätt. Måtte denna skildring vara till någon nytta för dem af mina landsmän, som ämna gig hit, att icke låta narra sig af agenter för okända bolag att göra resan med deras fartyg, utan endast vända sig till agenter för kända och goda kompanier. Upsalasångarnes Parlserfärd. Ur Göteborgs-Posten hemta vi följande beskrifning på sångarnes ankomst till Paris: SågAm färnt nnnoifvita sknlla de aftar.