— EA VN — De franska journalisternas besök i Sverge Under denna öfverskrift innehåller den Paris utkommande tidningen La BSituatior följande bref af en bland dessa journalister, hr Richard, dateradt Stockholm den 20 Au: gusti: Min käre redaktör en chef! ?Jag ankom i går afton till Sverges hufvudstad efter en särdeles lycklig resa. Mina fem medbröder ovch jag blefvo på bangården mottagna af en komitå, sammansatt utaf framstående invånare i staden. Ni må för i dag föråta mig, att jag icke lemnar en noggrann lista öfver denna komite; jag skall sända den i morzon. Vi fransmän bruka eljest blifva högeligen förvånade öfver att, när vi komma utom vårt land, träffa folk, som icke talar vårt språk; ko: mitns medlemmar hafva förvånat oss på ett motsatt sätt; i Stockholm talar man lika god franska som i Paris. Vi lemnade söndagsmorgonen kl. 1074 Kjöbenhavn och fördes af en ångbåt till Malmö från Malmö färdades vi på jernvägen till Jön. köping, en liten stad om 10,000 Sjölan der några personer väntade oss, ehuru klockan var 10 på aftonen. Innan vi spisade qvällsvard, kunde vi icke underläta att gå till Casino, der vi af en synnerig lyckträff mötte studenterna från universitetet . Upsala, hvilka begifva sig till Paris för att äfla i sång. Stadens guvernör drack med oss svensk punsch och helsade oss välkomna; vi gjorde vårt bästa för att svara honom, ty våra officella och officiösa talare bafva återvändt till Frankrike. Vi hafva spått dessa Upsalastudener en lätt seger öfver deras medtäflare; vi äro säkra på, att verkligheten skall gifva oss rätt, y aldrig har en folkkör på ett så melodiöst sätt öredragit nationalsånger. 7I Jönköping hafva vi ånyo fått känna de norliska folkens frihet på pulsen. Friheten är lika nergisk i Sverge som i Danmark, men den är nåhända vidsträcktare. I hast vill jag anföra ett karakteristiskt drag: Jönköping har icke mer än 10,000 själar, och leras skolhusbyggnader för flickor och gossar skulle icke få rum i vår Mabille-trädgård, Asnigres park, Chåteau des Fleurs eller Closerie silag. Vi lågo öfver natten i Jönköping, ty på jernrägen, som blott har ett spär, kunna tågen natetid endast gå i en riktning. Det var, synes let, det från Stockholm kommande passagerare