Aftonbladet – 29 augusti 1867, sida 3

ATA Tv SENATE SEER SEE BARPEERErES MATT till Spanien. Vi kunna hvilket ögonblici som helst få höra omtalas att han dykt up i sin födelseprovins Catalonien, der han (närvaro skulle väcka stor entusiasm oci samla omkring honom må ga anhängare IGeneral Milan del Bosch, Prims förtrogna fste vän, som var med honom under han; SA OST förra insurrektionsförsök och i likhet mec honom är en catalonier och en mycket tap per officer, var nyligen i Portugal och sä ges nu vara hos Contreras. Alla teiegraf underrättelser vi hittills erhållit förskrifvs sig från officiel källa och äro derför utan allt värde; men äfven i dessa kan den som känner till Spanien och som förstår att läsa mellan raderna urskilja symptomer till en resning i stor skala. Bland spaniorer hör jag blott ea röst om hvad som måste bli I följden om uppresningen lyckas; och den är att dynastien måste falla, sedan det nu tilllräckligt visat sig att den ej låter förena sig ed en hederlig styrelse. Valet är mellan bourbonernas fall och landets ruin. Madrid har länge liknat en graf, der ings affärer drifvas och allt lif syces nära utdödt. Det kan ej heller gerna vara annorlunda i hufvudstaden i ett land der ingen kan känna sin egendom, sin frihet elier ens sitt lif för en enda deg trygga.? Den pu började insurrek ionen är tydligen af progressistiskt ursprupg;. det moderata pertiet häller sig änuu på afetånd. ODonnel och en hel samling af generaler befinna sig för närvarande i Bioarriz. Zabala, Echeague och åtta eller tio andra äro der jemte honom, De fara ut mot Narvaez och hans styrelse änvu häftigare än sjelfva de liberala, men de anse ej ännutiden vara inne att röra på sig. De vänta för att se om endra skola lyckas krafsa kastanjerna ur elden, men så snart framgången synes gäker kan man vara viss på att äfven de skola slå till. Det är det gamla ofta upprepade spelet. Ester åtskilliga Paristidningar skall förskräckelsen vid hofyet i La Granjs vera så stor att det är betänkt på att fly till kusten af Asturien för att der inskeppa sig. Äfven Estremadura skall befinna sig i resning. TURKIET. Sultanen har straxt efter sin återkomst till Konstantinopel utfärdat ett till storvisiren stäldt manifest, hveri han uttalar sin tillfredsstäljelse öfver de sympatier ban under sin resa rönt af E ropas furstar och folk samt sin föresats att befrämja allt som kan bidrsga till de under hans spira börande folks lycka och framåtskridande. Bland åtgärderna härför nämnes särskilt förbättrandet af den allmänna undervisningen och kommunikationsanstalterna samt utvecklingen af den allmänna krediten. Det var att vänta att den öfver Konstantinopel ingångna underiättelsen om den kandiotiska resningens kufvande skulle följas af en annan öfver Aiben af alldeles motsatt innehåll. Den har ej heller uteblifvit. Medan vi sålunda i förgår berättade hur Mehemet pascha tagit Omalos, skrifves nu från Athen att turkarne der blifvit slagna alinsurgenterna under Kriaris och Hadechi Michalis, att kandioterna sesrat i flera strider vid Hagia Vavara och Hagia Myron i provinsen Heraklion, att insurrektionen ännu häller gig opprätt, och att de turkiska uppgifterna om att Koroneos och Zimbrakakis återvändt till Grekland är en ren dikt. Turkiska armen? heter det der till slut, är i följd af ansträngningarne, de lidna nederlagen och sjukdomar i full upplösning:? Med ett ord, det är lika svårt som någonsin att utreda verkliga förbållandet rörande tilldragelserna på ön. Om Arkadions förstöring, hvarom telerafen berättat, meddelas nu några detaljer. å meddelar ett telegram från Konstantivopel af den 24 Augusti: Turkiske kryssaren Izeddin, som i går hit inkom för att efter lidna haverier repsrera, berättar, ett nan, efter. en häftig strid med grekiska ångaren Arkadion i de kandiotiska farvattnen, drifvit honom på grund och förstört honom. Dere mot skrifves från Atl.en af den 23 om förloppet: Turkiska krigsfartyg angrepo i förgår grekiska ånvaren Arkadion vid Romeli. Arcadion blef i följd deraf af sin egen besättning stucken i brand och sjönk. NORD-AMERIKA. Den oenighet mellan presidenten Johnson och krigsministern Stanton, som ledt till den senares entledigande skall förskrifva sig från längre tid tillbaka och presidenten skall nästan ända från den tid då han tillträdde sin befattning önskat bli af med sin för honom i högsta grad obehagliga statssekteterare för krigsärenden. Redan i förl. November hade han tänkt entlediga honom och i bans ställe utnämsa general Sherman, men då blifvit afrådd derifrån. Kongressen sammanträdde straxt derefter, och dettroddes att den af henne antagna Tezure of office bill? skulle hålla Stanton fast i sadeln. Sedan dess har brytningen mellan presidenten och statssekreteraren blifvit allt fullständigare. Presidenten beskyllde den senare att sköta sitt departement i hans politiska fienders intresse. Allt umgänge hade för länges dan upphört emellan dem, men Stanton försummade aldrig att infinna sig vid kabinetts-sammanträdena, och ehuru alla de andra statssekreterarne under sommaren tagit sig en tids permission stann-de han dock qvar i Washington för att bevaka presidenten. Detta retade Johnson ännu mera, och han lät vid flera tillfällen förstå att en afskedsansökning från krigsministerns sida ej skulle stöta på några hinder, men Stanton lätsade ej förstå de gilna vinkarne. När i början af månaden frågan om Sheridans entledigande från befälet i NewOrleans förekom i kabinettet, var Stanton den ende eom satte sig deremot och denna opposition blef i några tidningar omtalad. Detta ledde till en kris, och den 5 Augusti skref presidenten till ministern förjande korta biljett, som denne samma dag mottog: Executive Mansion, Washington, Aug. 5. Sir! Vigtiga statsskäl tvinga mig att säga, att ert afskedstagande från krigssekreterare-portföljen skall bli beviljadt. Högaktningsfullt Andrew Johnson. Till HYn. Edwin M. Stanton, Secretary of War. Sekreteruren sammankallare efter mottagandet af denna biljett några af sina närmaste vänner till rådplägning, och de uppmanade honom sulla att qvarstanna, framhållande att kongressen skulle sammanträda i November och republikanarne i de bäda husen understödja honom. Han beslöt derför att stanna qvar, och skref ännu samma dag följande svar till presidenten: War departement, Washington, Aug. 5.