Aftonbladet – 29 augusti 1867, sida 2

James är en liten sötunge; de har ridit till Caörleon, sade hon. Hon märkte det icke jelf. Jag skulle just vilja se onkel Hervey itetyrd som en af kung Arthurs riddare af unda bordet! Stackars gamla Hervey !? Miss James, som Richard kallade henve, skyndade sig att se efter om der stod vågot namn i boken, och högst upp i ena vörnet på första sidan stod mycket riktigt 2. X. B. med många konstiga slängar och slingor. Hon rodnade djupt, fasthon visste utt ingen såg henne. Jag vet icke hvarör man skall tala iill mig så der halft kämtende, halft artigt?, tänkte hon; och on hade icke mera lust att läsa, utan gick ch lade boken tillbaka på salongsbordet, ler den legat i flera veckor. Vid frukostbordet framförde hon riktigt Dicks budskap. Endast mr Butler och hans åda äldsta döttrar voro närvarande, alla re hungriga och trötta, men mycket belåtna ned sin förmiddagspromenad. Mr Hervey Butler var den vanlige medelilders engelsmannen med gräsprängda poissonger och hade sina stöflor mycket tvära tårna. Han tyckte om rörelse och sysselättning. -Hausqvallrade och politiserade. Naturligtvis kunde han vänta att hans äldre roder Charles, som var ungkarl, skulle jelpa honom att underhålla hans stora fanilj. Han hade döttrar som voro fullvuxna ch döttrar som växte dagligen; han hade stt par oregerliga pojkar i Iton, en sjökalett, ett par vilda sällar i Indien, en myccet lofvande son vid akademien, som hade agit sin lilla examen med ?mycken heder, oycken heder?, brukade mr Buuer säga... la, det fanns unga Butlers i oändlighet. fen olyckligtvis räkade Charles Butler att öredraga Dick framför alla sina öfriga brorsöner. (Förts,)