Aftonbladet – 27 augusti 1867, sida 3

, kommunens genom utskylder sammanbrag -kassa mer än fältstensbeläggningen, befri kommunens medlemmar d. v. s. kommune sjelf från utgifter och obehag af mångfa diga slag. Tages här i korthet påpekade fördelar -jen bättre gatubyggnadsmetod rätt i öfvel , vägande, torde följden deraf blifva en al varlig sträfvan till förbättring och väge att, med de tillgångar, som möjligen kunn tå till buds, elutligen och inom en ej ulll för långt aflägsen framtid uppnå målet, ka icke gerna blifva mera än en, eller den a bygga så att ombyggnad af betydliga deler ick lifrågakommer, innan det hela hunnit efter de -lenaQeller andra systemet fullbordas. Med stö Jaf här ofvan antörda siffror, skall visas at I detta mål, hvad rör den redan stensatt Jarean, är utan synnerliga ansträngninga lätt att under den närmaste framtiden ernå om såsom byggnadsmaterial väljes tukta sten af granit. Den del af stadens stensatt: area, som ännu saknar beläggning af tuktar sten, upptager en sammanlagd längd af om kring 200,000 fot och en yta af 8.616,00( qvadratfot. Hela denna ytas förseende me huggen kantsten och rännsten samt tuktar stenbeläggning medför en sammanlagd kost nad af 4,928 840 rdr rmt, hvilka, fördelad på 30 år, gifva en dividend att hvarje åi användas af omkring 164,000 rdr, hvarige nom således redan efter 30 år, eller halfva der antaga uthällighetstiden för tuktad stenbelägg ning å de mest trafikerade gatorna, hela der nu stensatta delen af stadens gator vore försati i ett, man kan med fog säga, för fertalet aj dem outslitligt skick. Då emellertid en del lutningar ej medger körbanornas beläggande med tuktad sten, utan med mer fördel bör användas macadamisering, afgår en ej så obetydlig qvantitet, hvilken visserligen skulle kunna i högst väsentlig mån ökas, med en del mindre trafikerade gatudelar, men de sanitära fördelarne af den tuktade stenbeläggningen och den större lättheten att å denna både verkställa och kontrollera renhållningen gör att densamma ovilkorligen måste föredragas framför hvarje anvan. Fortsättes samma byggnadssätt, erfordras ytterligare 15 år för att hela den areal, både den nu stenlagda och ostenlagda, som Stockholms gator representera, skall blifva med tuktad stenbeläggning försedd. Drätselnämndens tredje afdelning har emellertid, enligt hvad dess protokoll af d. 3 Maj ger vid handen, icke funnit s:g böra vidtaga någon åtgärd med anledniog ef arbetschefens memorial, utan blott förständigat honom att tillvägabringa, att arbetena vid fältstensläggning å gator varda utförda med den omsorg och noggrannhet som vederbör. Såsom skäl till beslutet anföres, att, om både trottoarer och körbanor å de gator som till omläggning förekomma skulle beläggas med tuktad sten, de medel afdelningen har att påräkna, tilläte omläggning blott af en så ringa areal, att allmän missbelåtenhet och klagan vore att motse; att vidare, om icke den betydliga tidrymd af 60 är med tuktad sten byggda ga.or uppgifvits skola ega bestånd, vore för lång beräknad, åtminstone den tid af 6 år i medeltal, fältstensgator ansetts hålla, antsgligen funnes för knapp tilltagen, vid betraktande deraf, att fältstensgator funnos, såsom t. ex. pf hr C. P. Dahlgren angifna Riddaregatans vestra del och Ladugårdslandstorget, hvilsa, ehuru lagda för många år sedan, änlock äro farbara, ett förhållande, som bevisar att vid gatubeläggning med fältsten illförene måste hafva användts mera möda och omsorg, än som numera derå användes, samt att gatuläggning med fälteten, som, om den förnyas hvart sjette år, enligt af hr 3. O. Nycander nu hos afdelningen föreedd beräkning, skulle blifva 15,5 proc. dyare än gatuläggning med tuktad sten, i allt all torde kunna antagas, om den utföres väl, inke behöfva förnyas så ofla, åtminstone j å mindre centralt belägna och mindre rafikerade gator. ad