Aftonbladet – 27 augusti 1867, sida 3

ställd i medborgarnes tjenst och underkastad et ansvar, som omöjliggör vårdslöshet, okunnighe och godtycke — detta måste genom goda, til användning genast bragta lagar gifva vårt lant en annan gestalt. Fördragsamhet mot alla åsig ter, aktning för alla på lagenligt sätt förvärfvad rättigheter och tillintetgörande af det, som blif vit utfördt under intrigens skydd, under hemlig hetens slöja, gynnadt af nationens alltför stor: tålamod — se der de medel, som skola göra os: vägen fri. Belöningar åt talangen och dygden stället för åt smickret och intrigen, återväckan det af den mäktiga känsla, som utvidgar vår syn krets och sporrar vår verksamhet, skola göra vår folk till hvad det borde vara i medlet af 19:d århundradet och skola låta det lefva det civilise rade Europas lif. Tankeuttryckets frihet, före ningsoch associationsrätt såsom medel att lär: känna ideerna, omröstningens frihet, för atten: dem, talarestolens frihet för att förvandla den till lagar, så att regeringarne blifva produkter a den allmänna meningen. det blir kronan på vär verk, när vi genomgått revolutionsperioden. Er liten ansträngning trån hvarje medt och snart skola de depotiska inflyt landsbygden, kotteriväldet i städerna och tyran niet i Madrid hafva fallit. Till vapen! Hafver fullt förtroende till framgången; daliga regerin gar kunna icke lefva längre än folkets till de yttersta frestade tålamod tillåter. Lefve friheten Lefve folksuveräniteten! Juan Prim. De officiösa och officiella Paristidninger nes vppgifter stt uppresningen misslyckats motsäzas af enski da underrättelser aom in FA korrespondent t allt på om sittning af geringen ing för öfrigt äfven att vit henne trogen. genterna dagligen förstärkning ef sol som lemnat gina kårer för att stöta till upp: resningen.? En korrespondent från Bsyonre af den 21 Aug. skrifver: Rörelsen syntes vara så väl organiserad att de liberala hoppades på en snar framgång. Dröismålet inger dem dock oro. I morgon eller i öfvermorgon måste de känna saaningen. Uppresningen började i Arragonien och Catalonien. Den 16:e inföll general Cantreras i Arandalen, som skiljer Catalonien från Arragonien. Han hade 250 man, till hvilka 40 karabinigrer hade anslutit sig. Den 18:e måste Contreras vara i Cireovillae. Man har ej vidare hört af honom. General Pierrad och öfverste Moriones bade den 18:e på aftonen kommit till Canfrane. Sedan de satt sig i besittning af tullkassan, marscherade de emot Jacca, en mycket vigtig gränsfärtning. Denna fästning hade ännu den 20:e ej fallit i insurgenternas händer; men man väntade att garnisonen skulle uttala sig för uppresvingen. De liberala fästade stor vigt dervid. I Valencia skötos den 20:e, 26 å 27 personer, som i Castellan de la Plana förklarat sig för insurrektionen. Marskalk Narvaez sr besluten att låta nedskjuta alla insurgenter som falla i hans händer, och skulle Prim bli tillfängatagen så skall han säkerbgen ej skona hans lif. Narvaez har skrifvit till en af sina vänner att han, kosta hvad det vill, skall före sin död gifva drottningen ett bevis på sin hängif venhet genom att låta skjuta alla hennes iender. Om uppresningen lyckas är drottningens afsättning säker. Somliga tala om orinsens af Asturien tronbestigning under tt regentskap, andra önska en appell till olket för att låta det sjelf bestämma den ya regeringsformen. Bland de genare äro Prim och Olozaga. Det tros att man skall bestämma sig för den senare utvägen. Jag pprepar att siora farhågor råda bland de iberala. Bland de personer som befiona ig här i Baydnne bemärker man marskal. arne ODonnel och Serrano, Bermudez de Catro och general Ulloa. Belägringstillstände: ir nu proklameradt i hela Spanien, Konun sen och drottningen af Portugal lemnade treaxt efter revyen Madrid. Man säger att le afrest på det att Narvaez äfven måtte unna försätta hufvudsiaden i belägringsillstånd. Paristidningen LEpoque meddelar följande ör insurrektionen gynnsamma underrätteler från Spanien: Uppresningens chefer ia tillsatt en provisorisk regering, som sommer att proklame så snart någon at le större städerna befinna sig i hennes hänler. Rörelsen har ingalunda misslyckats, ch ännu äro iosurgenterna ej sprängda. rankrikes och Enagiands regeringar skola a förklarat att de i hela saken vilja förvålla sig neutralt. General Millan del Bose efinner sig i spetsen för de reguliera trupper om öfvergått till insurgenterna. Contreras ar ej flytt ur lendet. Han befinner sig om i spetsen för en talrik insurgentår. Om planen för insurrektionen skrifves rån Paris till Kölnisebe Zeitung: ?Den nsurrektionella rörelsen har denna gång örjat på fyra olika punkter. Så drog en olonn af insurgenter, som öfv3r Pyreneerna oms från Frankrike, genom Arragonien mot vastiliens platå. En annan skara landsteg edom Barcelona i närheten af Tarragona ör att ställa marschen på denna stad. En redje skara uppdykte plötsligt vid Catellon de la Plana, nordost om Valencia, ch tog vägen åt samma håll, medan en jerde, som hade till uppgift att sätta sig i esittning af Sevilla, började sina operatio er söder om Huelva, i Andalusien, mnordst om Cadiz. Alla dessa särskilda, som et vill synas efter en gynnsam plan handande afdelningar följa jernvägarne åt, dem e söka bemäktiga sig för att sålunda förvåra operationerna för de förföljande ungliga trupperna. MEXIKO. Efter mer än fyra års frånvaro höll preidenten Juarez den 15 Juli sitt intåg ireublikens hufvudstad. De mexikanska och ordamerikaneka tidningarne skildra det om ett verkligt triumftåg. Artillerisalvor ånade, klockorna i alla stadens kyrkor