Aftonbladet – 26 augusti 1867, sida 2

ockigt hår; den andra. armen hängde öfver vagnens sida som om hon suttit i en åt. Då vagnen rullade förbi honom, kände barnen igen Butler och började ropa på honom samt vifta med sina fanor och trum: peter för att väcka hans uppmärksamhet. De båda männen lyftade på sina mössor, qvinnorna nickade och fortforo att sjunga, utom den unga flickan som satt tillbakalu tad mot karmen — hov såg upp, emålog och lät den lilla flickan bredvid henne kyssa på fingret åt vandraren. Farväl, Reine?, sade Butler på engelska, i det han sprang ett par steg efter vagnen. PJag reser i morgön. Reine tycktes ej hafva rätt förstått hvac han sade — hon lutade sig fram, vände sig halft till de andra och såg åter på Dick. De båda andra qvinnorna gåfvo icke ak få henne, utan fortforo att sjunga ljudeigen: t Om vägen blir oss alltför lång Så låt oss dricka då en gång! och så den andra versen: Här äro de som icke sörja Fastän äöer. vådlig resa börja; I bortom bergen. ve fång en pilgrimsfärd si Dj yra ej dricka alla, vi, g Tag flaskan dock, med vinet i; Fastän vi sakna Normandie, Fastän vi sakna — — — Backen blef nu hastigt brantare och höstarne började springa. Reine satt ännu och såg efter Butler. Men Diek säg sig icke om en enda gåvg på vägen till Tracy. Det förekom honom som om solen hastigt hade gått ned och en kall vind börjat blåsa från hafvet. Vagnen skakade och rullade bort till den bondgård Dick sett emellan träden — Dick