Aftonbladet – 23 augusti 1867, sida 3

— Öfverläggningsämnena vid folkskole-inspektörernas smmanträde i Stockholm den 21, 22 och 23 Augusti 1867 äro nedanstånde: Kan förhållandet mellan småskolan och folkskolan numera anses vara ordnadt på ctt för vardera skolartens bestämmelse lämpadt sätt? Har erfarenheten visat det vara gagneligt att nom de skoldistrikt, som sakna småskolor, läsningen ordnas så, att de äldre och yngre barnen yndervisas på olika dagar eller olika tider af agen? hvad mån har det lyckats att tillvägabringa större jemnhet i skolgången på landet och hvad kan ännu göras för att befrämja detta vigtiga indamål? Kan antalet folkskolor numera anses vara tilläckligt för behofvet? Om så icke är förhållanlet, hvilka närmare bestämmelser vore i detta hänseende erforderliga? Vid en jemförelse mellan de särskilda bildningsanstalter, som blifvit inrättade för småskolelärare, hvilka grundsatser visa sig hafva blifvit med största framgång tillämpade? Hvilken läseordning är för folkskolan och hvilken är för småskolan den lämpligaste? Har skrifläsemetoden vid den första undervisningen kunnat allmännare införas; och öfvas barnen vid innanläsningen att rätt uppfatta och redogöra för hvad som läses? Hafva föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 22 April 1864 i afseende på undervisningens ordnande och utsträckning vunnit ändamålsenlig tillämpning vilka äro de hufvudsakligaste brister, som förefinnas vid undervisningmetoden i de särskilda järoämnena, och huru skola dessa brister afhjelpas? I hvad mån hafva de af Gymnastiska Central institutet utgifna anvismingar för meddelandet af undervisning i gymnastik visat sig vinna tiliämpning vid folkskolorna? Huru skola vapenöfningarna i folkskolan vinna ytterligare utveckling? Huru skall en bättre undervisning i sång kunna beredas? . . Hvilka åtgärder kunna ytterligare vidtagas för ett ändamålsenligt ordnande af undervisningen för de barn, com utgått ur folkskolan? Huru motsvara de högre folkskolorna sitt ändamål, och äro ytterligare bestämmelser rörande dessa skolors verksamhet behöfliga? Kunna skollokalerna i allmänhet anses lämpliga för sitt ändamål? Visar sig behof af bestämdare föreskrifter i detta 1 änseende? Hafva de norma ritningar till skolhusbyggnader, som blifvit till skolråden utdelade, blifvit följda vid de på senaste tider vidtagna nybyggnader af skolhus? . t Aro lekplatser och planteringsland vid folkskolorna allmännare anskaffade? I hvilka delar af undervisningsmaterielen är en förbättring för närvarande mest behöflig? Hvilket är det lämpligaste sättet för spridnin af den materiel, som genom statens försorg skal tillbandahållag skolstyrelserna?