Aftonbladet – 23 augusti 1867, sida 3

.Juga Detrakteiser. Megerimgsbladen med La France i spetsen öfverbjuda naturligtvis hvar. Jandra i beundran öfver detta ?under vapenskramlet i Chålons uttänkta fredsprogram?. De flesta andra tidningar gifva luft åt sin svikna förboppning, såsom t. ex. Opinion ve. och Avenirnational uttalar finansiella betänk ; I ligheter; den förstnämnda fruktar, att det nya kreditinstitutet skall råka in på sin äldre systers, kassans för arbetena i Paris bana, Höfverskrida sin egentliga verkningskrets och Ibli en ny förlägenhet för statens financer. lAfven Le Temps ser i den pya kassan ett . ytterligare steg på centraliseringens väg, en -Jallt kännbarare förflyttning af initiativet och Jansvarigheten och en sista sanktion af dessa , förnedringens och tiggeriets band, som iså lång tid karakteriserat det franska kommuI nalväsendet.? ÖSTERRIKE. ;) Man hoppas nu att förhandlingarne mel. Ilan de cisleithanska och ungerska deputa.Itionerna skola leda till ett lyckligt slut. ;I Den förnämsta tvistefrågan gäller, gom bekant, bestämmandet af den qvot, hvarmed I hvardera rikshalfvan skall bidraga till de gemensamma statsbördorna. Från den tysk I slaviska sidan avses att Ungern bör bidraga I med en tredjedel, medan de ungerska deIlegerade ej vilja medgifva mer än 25 proc. I Man tror dock att man genom ytterligare l underhandlingar skall gå hvarandra till mötes och finna en siffra, som tillfredsställer båda parterna. ll General Klapka, Comorns tappre försvarare, har ankommit till Wien, men undanbedt sig alla ovationer. Han ansluter sig I till Deaks parti. ) Första aftonen af franska kejsarparets vistelse i Salzburg skulle den krets af höga bergtoppar, som omger staden, på kommuI nens föranstaltande illumineras med praktI fulla eldar. Staden ger dessutom kejsarinnan en present af ett album, innehållande fyratio de vackraste utsigterna af Salzburg och trakten deromkring samt en praktfull I krans af alprosor. ITALIEN. Nyligen befann sig Garibaldi i staden Siena vid romerska gränsen och höll der mycket häftiga tal till sina anhängare mot påfvens verldsliga makt. Derifrån skulle han begifva sig till Umbrien för att fortsätta den revolutionära propagandan, hvilken a!lmänt i Italien betraktas såsom förspelet till ett företeg mot Rom. Men oförmodadt tillkännagaf då handlinvgspartiets organ i Florens, tidningen Riforma, att generalen Xaf vigtiga politiska skäl, som äro gynnsamma för den romerska frågans lösning, afstått från sin plan att resa dit. Detta gåtfulla tillkännagifvande har väckt mycken nyfikenhet i Florens, men man har icke ännu fätt någon närmare förklaring deröfver. SPANIEN. Underrättelsernå om den nya resningen, som utbrutit i Spanien, äro ännu mycket torftiga och förvirrade. Får man tro ett i gårdagsbladet meddeladt telegram, skall denna gång äfven landtbefolkningen, som hittills vid alla pronunciamenton hållit sig poque skrifves från Madrid att Catalonien och Estremadura äro i full resning. Prim skall nationale och Courrier francais. La Presse å afstånd, äfven deltaga i rörelsen. Tilll. vara i Catalonien. Man väntadeatt konun: gen af Portugal som på återvägen till Lissabon besökt Madrid, skulle vid en till hans ära anställd revy blifvå af armån helsad med entusiasm. Drottningen hade ej vågat inställa revyn. TURKIET. Till Augsburger Allg. Zeitung skrifves från Pera den 8 Augusti: Några allvarsammare strider ha ej förefallit i Sphbakia. In surgenterna draga sig tillbaka för Omer pasenas öfverlägsna stridskrafter och ha eslutit småningom utrymma Sphakia för att i de östra bergstrakterna fortsätta guerillakriget. Omer pascha landsteg mnatten till den 27 Juli med 5000 man på kusten vtd Aja Rumeli, sedan han bombarderat kuststräckorna omkring Selinos och Suya. Utan att stöta på motstånd framryckte han utmed stränderna af den flod som utfaller vid Aja Rumeli till Kephalovrisses och Samaria. Insurgenterna, som vid landstigningen sprängde 200 kistor med patroner i Iufieo, drogo sig tillbaka till Pontes-passen och klostret Aja Nikola. Under dessa da: gar utbröt på kusten vid BSelivos samt i bardementet. Nästan hela kusten tycktes stå i lågor. Ögonvittnen skildra skådespevill synas, ämnar serdaren nu vända sig Samarias skogrika dal en fruktansvärd skogseld, sannolikt i följd af det föregående bom. I let som ett af de mest storartade. Som det mot det vid kusten belägna Seiinos. Mehemet paecha, som utrymt Aschyphooch Kallikrati-platåerna, förbereder ett anfall på Omalos. Raschid paecha har återvändt till Heraklian (Kand:a), som hotades af Mitcha och Sphakianabi. Under de sednaste striderna skola sphakioterna ej mer kämpat med sin gamla eld; grekerna skola deremot slagits tappert. Bristen på en god ledning skall vara mycket kännbar. De turkiska trupperna ledo mer af hettan och sjukdomar än af fiendens kulor. Genom skzogseldarne och utvandringen har vestra hälften af ön blifvit förvandlad till en ödemark. Emellan den nordamerikanska konsuln på Kandia och de turkiska myndigheterna skola tvistigheter uppstått. Unionsregeringen har med anledning häraf aflåtit en skarp not till Konstantinopel. NORD-AMERIKA. Vid guvernörsvalet i Kentucky ha demokraterna segrat med stor majoritet. Militärbefälhafvaren i Nordoch Syd-Carolina, general Sickles har förbjudit legislaturen i den förra staten att sammanträda och general Pope har i Mississippi förbjudit alla åtal vid eivil domstol mot embetsmän, som sortera under de militära myndigheterna. I Buffalo har en demonstration egt rum. En af de fenier, som blefvo sårade vid det senaste invasionsförsöket i Canada, hade aflidit, och irländarne i staden ville ge honom en militärisk begrafning. 400 man i gröna uniformer, fullt beväpnade och med en musikkår i spetsen, afhemtade liket från sjukhuset och eskorterade det till den katoleka katedralen. De uppfordrade nu generalvikarien att hålla en sorgegudtjenst. Denne stod dock ej att öfvertala dertill, ?så länge karlarne i de gröna uniformerna voro i kyrkan?, Förargade derätver afhemtade de 400 af 7:de regementet af den irländska republikanska armån? liket åter från kyrkan och begrofvo det på kyrkogården,