UTRIKES, ÖSTERRIKE. Kejsarmötet i Salzburg. Delta möte, som i dag eller i morgon afelutas, har, skrifver en korrespondent, till Salzburg samlat en ofantlig mängd främlingar. Alla rum voro redan den 17 upptagna och till fabulösa priser. Så betelar hertigen af Grammont för förste våningen i Hötel de Y Europe för den tid hans suserän vistas der, eller fem dagar, 5000 gulden i guld. Åttatio hästar och fyratio vagnar hade blifvit skickade til! Salzburg från det kejserliga hofstsllet, och mer än hundra jernvägsvagnar he transporterat möbler, mattor, taflor för möblerande och dekorerande af de kejserliga rummen, Så äro de rum, som bebos ef kejsar Napoleon, inredda med samma möbler, som kejsar Maximilian skaffade för det glänsande inredandet af Palazzo tcale i Venezia. Kejsarinnan Eugenies zofrum är möbleradt alldeles i likhet med hennes fängkammare i Toilerierna. Kejsarparet, som tagit vägen öfver Avgsburg och Munchen, derifrån konung Ludvig ver dem följaktig, arlände till bangården i Salzburg kl. 34 5 söndags e. m. och mottogos der af kejsar Frans Josef och hans gemål samt hans yngsta bror, erkehertig Ludvig Victor, äfvensom dignitärer och stadens auktoriteter. Mottagandet beskrifves såsom särdeles hjertligt. Från bangården foro båda kejsarvaren i en fyrspänd galavagn till slottet. Kejsar Napoleon liksom samiliga berrarne i hens svit, var civilklädd; kejsaren af Österrike bar marskalksuniform. Måndagsmorsonen gjorde båda kejsarne, civilklädda, en promenad genom staden; längre frara Pi törmiddagen hade de ett intimt samtal. På eftermiddagen gjordes en utflykt till slottet Aigon och på etitonen ett besök i teatern, der kejsaren sägs särskilt utmärka frih. von Beust. ITALIEN. Den romerska frågan, som för tre måvaler sedan tycktes vara begrafven, är för rärvarande föremål för en agitation, fom sriper sllt mer och mer omkring sig. För re veckor sedan hölls först ett möie i Geua med Campaselli till ordförande. Mötet örklarade, stt Rom borde vara Italiens hufrudstad, och omsorgen om att söka uppnå letta mål uppdrogs åt Garibsldi och Mazini. Åtta dagar derefter bölls ett annat nöte i samma syftning i Treviso, och den 3) dennes kom ordningen till Bologna. Venterna organ Riforma förklarar öppet, att ;emptemberkonventienen är omöjlig att utöra, samt uppmanar rezeringen ait begära Antibes-legionens upplösning och hemskicande, emedan den är en förklädd interention. Romarne tyckas icke vara hågade tt resa sig, men Riforma påstår, att Rom illhör italienarne och att de blott behöfva sga det, ifall römarne icke veta att sjelfva terfordra staden.