Aftonbladet – 19 augusti 1867, sida 2

årens öfverbefälhafvare, majoren Anckar-;J rona, ordnade dispositionerna af det hela.lo Första afdelningen besatte positionerna la nellan Uggleviksvägen och drottning Chritinas väg, formerande halfva styrkan på kedja och andra hälften på understöd. Poitionen forcerades af andra afdelningen, som med särdeles kraft kastade sig på den förstas bögra flygel och dref denna tillbaka, ikasom sedermera hela linien, till trakten tf Ugglevikskällan. Under tiden sökte dock första afdelningen att hålla stånd och gjorde åtskilliga motanfall för att hejda fienden. Vid vägen signalerades inryckning till bataljon, då kedjorna inryckte och båda afdelningarne i sluten ordning, den första afdelningen först och sedan den andra, måarscberade genom Carlstens port till Bellevue. Vid sistnämnde ställe besatte första afdelningen de der befivtliga, nästan ointagliga? positioner, ur hvilka den dock slutligen fördrefs genom andra åfdelningens oemotståndliga tapperhet. Dessa positioner blefvo nemligen, efter en häftig gevärseld, stormade af andra afdelningen; som lyckades avancera ända till krönet af höjden, der första afdelningen likväl ännu en gång fattade stånd och lyckades tillbakadrifva fienden, hvarefter begge afdeiningarne marscherade åler till Ugglevikskällan, der rast hölls ett par timmar. i Denna rast visade ett särdeles brokigt lif. Vid källan och i dess grannskap hade ett ej ringa antal af hufvudstadens invånare saml: fat sig för att fraternisera med de raska l skarpskyttarne. Hvarje kompani hade sitt! marketentarbord, betjenade af de flinkal marketenterskorna i uniform, och omkring borden trängdes krigarne med frisk aptit. Här och der i backarne och i dälden, under skydd af de lummiga träden, eller på j sjelfva landsvägen, midtibland ekipager och ryttare såg man grupper af herrar och da-l mer, med eller utan matkorgar, men alla lifvade af det sorglösa söndagshumör, som utmärker hufvudstådens invånare. Om npågon af truppen och dess vänner och bekanta kände sig trött af dagens ansträpgningar, ordinerade de nitiska fältläkarne stärkande medel ur de medhafda, rikligt utrustade fältapoteken, hvars respektebla buteljer vandrade hand ur hand. På en backsluttning hade generalstaben lägrat sig och åt sin middag på fältmaner. Sedan man sålunda styrkt sig med mat och dryck, spelades vpp till: dans, och då steg glädjen ännu högre. Det var eo uppfriskande scen i det verkliga folklifvet. Uti en stor frangaise, som räknade omkring 100 dansande psr, syntes gardesofficerare och marketenter-kor, arbetare och eleganta damer i den mest obesvärade blandning. Af. ven utlänningar hade infunnit sig och deltogo i det svenska folklifvet. Visågo bland annat fina norska fröknar dansa med stockholmeka arbetare och hörde dem försäkra att de väl sällan haft så ?morsamt. Skarpskyttarne tycktes ej uttröttade af de föregående strapatserpa, uten deltogo i dansen med en beundransvärd uthöllighet. Då utbröt olyckligtvis ett bäftigt oväder. Regnet föll i etrömmar. — Dansen fortgick visserligen ännu en stund, men måste dock slutligen upphöra. Hvar och en sökte rädda sig under trädens grenar, der det glada lynnet tog sin skada igen med sång och musik. Beillmansmelodier klingade, skrattsalfvor dånade — men regnet var lika ihärdigt, och äfven den gladaste stockbolmare kan slutligen blifva våt. Så blef äfven händelsen i går vid Ugglevikskällan. Den, som kunde komma öfver ett fordon, begaf sig till staden. Den, som ej var så lycklig, fog ltt parti och följde truppen ännu längre i fält. Kl. 3 slogs ställning längs hela linien. Snart derefter tågade begge afdelningarne, under fortsatt regn, framåt Ladugårdsgärdet, der ännu en träffning föreföll. Andra afdelniogen hade fattat position på höjden bredvid Drottniogberget, men fördrefs derifrån och retirerade förbi Djurgårdsbrunn samt intog en ny ställniog på andra sidan bron. Luften de åter klärngt och kl. mellan 4 och 5 smålog solen så vänligt både ät andra afdelningen och åt den första, hvilken slutligen stormade bron och dref fienden upp i skogen på andra sidan... Der föreföll den siesta träffoingen för dagen. Gevärselden var lika liflig, gom på morgonen, hurraropen lika friska, benen lika raska, nar det kommenderades till anfall. Slutligen tysteade dock de sista skotten. Kompanvierns ordnade sig äter. Befälhafvarne sade några vänliga ord till truppen, och sedan anträddes hemmarschen. Utan någon stunds hvila marscherade begge afdelnivgarne till Stockholm, och inträffade kl. 7 åter på Carl XII:s torg, der ett stort antal promenerande belann sig och helsade de återkomna krigarne. På torget aftackades skarpskyttarae, af bvilka kanske en och annan såg något trött ut, men som dock med så stor uthållighet geromkämpat denna dag. Mr mo DD — Kejsardömens i Frankfurt brand. Om denna olyckshändelse skrifves den 15:e från Frackfurt: Ena stor olycka har träffat oss: vår gamla, ärevördiga domkyrka har förlidan Add AIKA vu ARP blaskan henna