Aftonbladet – 17 augusti 1867, sida 2

LITTERATUR -TIDNIEG. Innehåll: Gerstäcker, Fr., Sjöröfrarna på Mississippifloden; — Livingstone, D. och Ch., Nja missionsresor i Södra Afrika; — Möllhausen, B, Resor i Norra Amerikas Klippberg till Ny-Mexikos högslätt; — Nordisk Tidskrift för politik. ekonomi och litterator, af Hamilton G. K.; — Norsk och dansk litteratur; — Litteratur och konstnetiser. Gerstäcker, Fr., Sjöröfrarne på Mississippifloden. 1—3 Stockholm, P. G. Berg, 1867. Livingstone, D. och Ch., Nya Missions Resor i Södra Afrika. 1,2. Stockholm, P. G. Berg, 1867. Möllhausen, B., Lesor i Norra Amerikas Klippberg till Ny-Mezikos högslätt. 1,2. Btockholm, P. G. Berg, 1867. Fredrik Gerstäcker her vu i ett par årtion den varit en af den tyska publikens gunstlingar. Och likväl har han föga eller intet af det vi vanligen föreställa oss oundgängst för hvarje tysk skriftställsre. De allra flesta tycka lörfattare komma från Jäsrummet in i litteraturen; innan de kärna till verlden, zkildra de henne i böcker, och innan de göra böcker, skrifva de kritiker. Gerstäcker — liksom hans hos oss temligen bekante litteräre anförvandt Hackländer — bar gått en helt annan vög. Född i Hamburg, der hans fer var en på sin tid rätt omtyckt sångare och skådespelare, fick han redan som barn se åtskilligt ef verlden, då han följde sin far på dennes konstresor. Efter fadrens död skulle han blifva köpman; men stugan blef honom för träng, och ban beslöt utvandra till Amerika. Som förberedelse lärde han sig landtbruk. Emellertid råkade han mycket illa uti Amerika. På sina små tillhörigheter plundrades han ganska riktigt af någon smart sankee, och uten bestämd arbetsskickligbet, utan yrke oeh utan kunskaper, heraföll han snart åt den bittraste nöd. Emellertid var han en sfark, frisk man, och fann att han måste hjelpa sig sjelf eller omkomma. Han blef än eldare och matros, än handtlangare och arrendator, än vedbuggare, än vandrade han omkring som krämare, än var han guldsmed eller fabricerade han apotcksaskor; en tid lefde han till och med som jägare i vesterns skogar, hänvisad till sin bössa och sin jagtlycka. Under allt detta samlade han emellertid stofferna till de arbeten, med hvilka han uppträdde efter gin återkomst till Earopa på 1840-talet. Hans arbete gjorde lycka, och förtjenade det. En outtömlig uppfinning, en aldrig tröttad inbiillningskraft, ett godt lynne och en plastisk framställning utgöra hans obestridliga förtjenster, under det man å andra sidan mäste tilvita honom en temligen grof naturalism och hrist på sjelfaritik. — Jagtströfverier genom Nordamerikas Förenade Stater var hans första arbete; derefter följde Regulatorerna i Arkansas (öfversatt på svenska på hr Bergs förlag) och det nu armälda Sjöröfrarne på Mississippifloden. Det utmärker sig, ej mindre än det örra, lör landskapsmålningarnes liflighet och friskhet, lör dramatiskt intresse -och efvande karaktersskildring. På svenska läsare kommer det troligen att ?slå an?, väl mest dock på yngligar; en reflekterande man kan emellertid rätt avgenämt dermed passera en och annan stilla böstqäll. Hela verlden känner David Lwingstone, och osäkerheten om hans närvarande öde plågar jast nu hela den bildade verlden. Våra iagars geografiska resor gå, som bekant, mest till den tropiska verlden, ech att vinna en åt kulturen och menskligheten, är en vf vår tids förnämsta uppgifter. Under det