Aftonbladet – 15 augusti 1867, sida 2

Om Rysslands stämplingar bland sydslaverna skrifves från Triest den 4 dennes till tidningen Wanderer: Det kan icke nekas, att den ryska propagandan, hvilken förfogar öfver de kraftigaste medel, går konseqvent tillväga och icke arbetar utan framgång; ty den utbreder sig allt mer och mer, icke allenast öfver den Illyriska halfön, utan ock öfver hela det område, af hviiket Napoleon I bildade konungariket Illyrien. Ryssland har redan vunnit en vigtig fördel, derigenom att de religiösa antipatier, som förut voro så starka och tycktes sätta ett oöfverstigligt skrank mot Ryssland: politiska och religiösa planer, börja bli svagare. På dessa trakter finns det nu till och med många katolska prester, som bana väg för moskoviterna.: Rysslands planer att skaffa sig fast fot vid Adrialiska hafvet förskrifva sig icke från den sednaste tiden; de gå tillbaka till det förra århundradet, och man torde minnas, att det kostade mycken möda att aflägsna den ryska flottan från Adriati-ka hafvet, då det napoleonska väldet på detta håll upphörde. På Rysslands tillrådan ville Montenegro redan då taga Cattaro i besittning, och furstendömet hade fått löfte om ryska subsidier till en krigshamn. Ryssland måste, om det vill intaga en öfverlägsen ställning i Europa, hvarpå hela. dess diktan och traktan går ut, utvidga sitt välde till den Illyriska ba:fön och bilda en mäktig flotta på Medelhafvet. Ryssland saknar, såsom bekant är, sjöfolk, och derför har det i lång tid haft sin blick rikted på Dalmatien. Det ultraitalienska partiet misstager sig, om det tror att det skulle bli till fördel för Italien, om Osterrike blefve fördrifvet från Adriatiska hafvet och att detta då skulle förvandlas till en italiensk insjö. Slaverna, hvilka i öfvervägande antal bebo Adriatiska hafvets östra kust, äro lånogt ifrån att känna sig dragna till Italien. Österrikes och Italiens intressen äro solidariska vid Adriatiska hafvets stränder, och den italienska regeringens politik borde nu gå ut på att i godt förstånd med Österrike vaka öfver detta bafs trihet.? Wiener Fremdenblatt har från Belgrad erhållit underrättelse, att man inom kort väntar en resning i Bosnien och Herzegovina. I Belgrad har för detta ändamål billat sig en komitt, som skall framkalla och inderstöda en resving. i de, angränsande urkiska provinserna. Komiten förfogar öfver erforderliga militära medel, bar en obessänsad kredit hos den serbiska regeringen ch står i förbindelse med insurrektionssomiterna i Rumenien, Montenegro och ärekland.