Aftonbladet – 14 augusti 1867, sida 3

Westergötland till Nora stad och derifrån på landsväg till aflägsnare hyttor. Enligt beräkning af erfarna bergsmän skulle genom nu föreslagna jernvägs anläggande jernmalm, fraktad till Töreboda, blott stå grufegaren till 35 å 40 öre pr centnern, då deremot nu blott vid närmaste hytta malmen till hvarje centner tackjern kan uppgå ända till 150 öre. I finsk hamn skulle malmen kunna stå grufegar.n till 50 öre centnern. Dylika beräkningar kunna vara underkastade många vanskligheter, men visa dock otvetydigt, att den genom jernvägen nästan försvinnande fraktkostnaden, som förut utgjort öjemförligt största delen af den alltid genast försåldamalmens värde, måste göra grufarbetet vida mer lönande och framtvinga malmbrytning i samma mån som gruffältens tillgångar -medgifva. Med stöd af ojäfviga utländska vetenskapliga och praktiska myndigheters yttranden om malmens outtömlighet behöfver man alltså ej framdeles frukta att den ?obetydliga qvantitet?, som enligt här anförda motto utgör ett hinder för oss att sjelfva bestämma våra jernpriser på verldsmarknaden, hädanefter skall utgöra något hinder såvida den före. flagna jernvägen kommer till stånd. Ej heller torde vi behöfva att då se värt jer för dess dyrhets skull endast användt till förfärdigande af bessemerstål eller att till återffekt taga uselt engelskt jern till egna jernvägsskenor, vär utländningar till dylika skenor nu använda bessemerstål: Af fruktan att redan ha tröttat våra läsarös tålamod, nödgas vi nu sluta. De läsare, hvilka med afseende på här omtalade jernvägsförslags främtida öde i ett eller annat afseende kunna kallas vederbörande?, vilja vi blott uppmana att taga här omnämnda öfversigtkarta i skärskådande. Ehuru vi för vår del anse denna karta mer åskädligra allmänt geografiska föremål än de speciella förhållanden, den med hänsigt till jernvägen bufvudsakligast eller uteslutande bort framställa, och ehuru vi äfven ur uteslutande allmän kartografisk syppunkt må: ste uttala ett klander mot att till exempel målade och åtora blockstilar användts till vamn på bisaker, såsom läns-: och sockengamn, men deremot jemförelsevis omärkliga skelettstilar blifvit använda till en del hufvudiöremål, såsom namn på grufvor och dylikt, då deremot gruffälten icke ens äro till sin storlek utmärkta och ännu mindre utmärkta med de olika färger för olika slag af malmer, hvilka i stället blifvit använda för att särskilja olika län och dylikt; så måste vi derjemte uttala ett erkännande af det intressanta och sakrika arbete, som blifvit nedlagdt på att förse kartan med sifferuppgifter rörande kartans hufvudändamål. Särdeles nätt, redig och öfverskådlig är den lilla graverade beskrifningen i kartans kant, från hvilken vi hemtat flere af här förut anförda uppgifter. Vi förmoda, att kartans allmän-geografiska utstyrsel, för hvilket vi a se det speciella eller hufvudändamålet något förbisedt, härleder sig från åstuvdan att fylla ettsynnerligast i de norra trakterna troligen kändt behof af en allmän geografisk karta öfver orten, i hvilket fall här uttalade anmärkning så mycket mindre bör missförstås, som åskådliggörandet af bergshandteringen ersättes genom de vida noggrannare sillrörhå och beskrifningen. :