Ni medgifver således ?? Låt oss stanna vid ett antagande, mir fru; genom att utgå från det obekanta skola vi komma till det bekanta, svarade bankiren. ?Fortfar. Om jag således medger detta, till hvac pris uppskattar ni den hjelp ni erbjude 088?...4 ?Jag uppställer blott ett enda vilkor.? Och detta är?? ?Men derförinnan har jag en fråga at göra er. : Tala, min fru.? Huset, der vi nu äro, tillhör ju herr ba ron Kirschmarck, eller hura? Jo, det är mitt.? Kiosken också naturligtvis?? ?Naturligtvis.? Jag tycker om kiosken.? ?Förtjust, min fru, att den ärier smak?, svarade bankiren, som ieke förstod hvari den okända ville komma. Jag köper den utaf er.? Huru? Hvad säger ni? Jag köper den utaf er.? aKiosken ?? frågade bankiren förvånad. Ja, kiosken.? Men den tillhör ju parken !? PJag köper parken.4 en parken hör till huset, till slottet.? åväl! jag köper slottet.? ill ni köpa alltsammans, min fru ?? Alltsamimans. Huru högt skattar ni det?? Hundra... tvåhundra tusen francs... minst.? — Jag tager kiosken, parken, huset, i det skick som de befinna sig...? Huru?? Ni förstår mig... eFöllkomligt.?