Aftonbladet – 10 augusti 1867, sida 3

man kan undvara en eller två riksdaler, el! Jer der man har en täljknif, kan skaffa sig. dem, Nl Örversättningen är gjord med omsorg och J:edighet. De poetiska styckena — tt. ex.l; cen täcka Vaggvisan, sid. 232 — röja un-. aerstundom verklig talang. Karta öfver Bohuslän, enligt plan af kommissionslandtmätaren P. E. Bergstrand, sammeandragen år 1866 af C. R. Herlin, fanjunkare vid topografiska kåren. Denna karta är blott ett sammandrag af topografiska kartan öfver samma trakt och ärer ursprungligen varit afsedd att tjena såsom upplysande karta till den dermed nu samtidigt utkomna och öfversedda andra upplagan af Axel Emenuel Holmbergs klas-, siska arbete Bohusläns historia och Beskrifning. , I Dock ken kartan för sig sjelf betraktad an-. ses såsom 2tt sjelfständigt v-rk och förtjenar uten tvivel uppmärksamhet, emedan, Iden i ett och annat afseende visar nyröjda vägar på kartritningskonstens ein-åde. Mest i ögonen fallande och äfven för dena xun-1. Ånige geografen något ovanligt är att se hafvet, som på vanliga allmän-geografiska kardtor betraktas sågeom ett terra incognita?, d här liksom på ett sjökort försedt med siffdror eller tecken utmärkande hafsdjupet. På vanliga sjökort ser man dock blott siffror, dså att säga oordentligt eller osystematiskt utkastade liksom korten i en uppkastad, förut blandad lek. På dylika sjökort måste sjömannen liksom den öfvade spelaren lära sig att trots oordningen skapa sig enl öfverblicek af det hela, hvartill dock lång vana fordras, På nu förevarande karta äro dock de talrika höjdsiffrorna borttagna, men . dessförinnan ersatta med så kallade mnivåkurvor eller prickade linier, som sammeanbinda alla lika siffertal och således utmärka samma djup. Detta framställningssätt be-. gagnas ej hos oss på sjökort och ej heller. af jordens största sjöfarande och hydrografer eller amerikanare och engelsmän, men väl af fransmän och danskar. Franska och , danska sjökort, upprättade efter detta fram-, ställningssätt, ha dock, åtminstone vid för-. ata påseende, ej någon öfverlägsenhetityd-. lighet framför engelska, amerisanska eller, svenska, emedan de ringlande kurvorna förete en nästen lika oredig anblick som del, hopade siffrorna. Denna otydlighet är pål, au förevarande karta öfver Bohuslän af-, hjelpt på ett till det tekniska utförandet, dyrt men till resultatet särdeles tydligt och j f 1 i vackert sätt. De grundaste djupen ifrån kusterna och innanför de minst djupliggande kurvoina äro utmärkta liksom sjöarne in i landet med mörkblå färg från nollkurvan eller stranden till 20-famnars-kurvan eller 20 famnars djup. Från 20 till 40 famnars djup är sedan en olika bredj remsa af mindre mörkblå färg. På detta, sätt afteger den blå färgens styrka tills den j emellan 60—80-famnars-kurvan blir försvin, nande och öfvergår i hvitt, hvarmed allalf större djup äro utmärkta. — Alltså ser man på höjden af Göteborg och Marstrand?, för att tala sjömans-språk, den djupaste fåran mycket bred framgå ungefär midtemel lan Sverge cch Danmark, då deremot strax utanför Strömstad en mycket djupare men smalare hvit fåra framgår alldeles invid kusten emellan fastlandet och de bekanta Ko-1 ster-skären. 1 Detta ypperliga framställningssätt på enc allmän geografisk karta har tillvunnit sigle alla kännares gillande och loford samt ärlg utan tvifvel förtjent af efterföljd, synnerli-dc gast. på skolkartor och glober, men är, ehuru 1 föga bekant, visst icke någon ny uppfinning. t Planens utförande på koncevtet eller desslr framkastande såsom förslag förtjenar onek-;j ligen vida mindre erkännande än såväl den ; upplyste och frikostige förläggarens medls stor ekonomisk risk förenade företag att ut-k föra ett genom ferfaldigt färgtryck så dyrtla arbete, gom öcx Herrar Sculachters och See-h dorfs förtjenstfulla och lyckade sätt att ilf tryck utföra det. Hos oss her man tyvärr!n från såväl myndigheters som förläggares!d sida i fråga om allmännåre kartors utförande varit van att af lätt förklarliga skäl ofta se en genom brist på täflan och stör publik lönande, men i öfrigt bögst skadligt inverkande sparsamhet göra sig gällande ochlV hämma ktäväl vetenskaplig utveckling som allmän bildning. Alltså måste åt hvarjejl framsteg i dotia sfseende gifvas ett rättvist erkännande. g En annan nyhet är att, enligt påskrift,u kartans geografiska nät är upprättadt il! ?Bonues projektion?, hvari oss veterligen ännu ingen svensk karta Dlifvit upprättad. Denna nyhet är dock ej åf ringaste värde,jC enär kartområdets och skalans litenhet ej medgifva att visa denna projektions företräden framför andra koniska projektioner. IT anseende till länets långsträckta form är kartan delad i två hälfter, hvarigenom kartan erhåilit ett lämpligare och tmmindre for-h mat, och hvarigenom öfversigten af detal-In jerna underlättas samt kartan utan skadag kan vikas. Dock förlorar man dervid i öf-d versigt af det hela, och såsom förbiseende 1 af författaren må anses att denna ovanliga es åtgärd ej är på kartan närmare antydd så-lu väl å den stora kartan, som å den lilla ls specialen, hvilken sednare dock tyckes afset att förklara den i och för sig ganska befo-FE HE RH MM th om vm a gade sönderdelningen. j Genom en särdeles fin brun jemn färg ärd landet tydligt skildt från vattnet, och denna i enkelhet i färg i förening med ett ej alltföro tätt upptagande af namnen gör kartan an-lo vändbar för folkskolan och för en störrela allmänhet. En eådan spridning tyckes ockh ha varit förläggarens afsigt, att döma bland n annat af det i förhållande till trycknings-o och andra förlagskostnader billiga priset 2!h rdr 50 öre. t lg Lärobok i Praktisk Geometri, med talrika öf-!n ningsexempel, jemte kort anvisning att pålg ett enkelt sätt mäta höjder m. m., till folk-e skolornas tjenst utgifven ar Adolf Daniel-IN son, folkskolelärare (Örebro, N. M. Lindh, Y 1867: Pris 75 öre.) n Lärokursen i folkskolan måste anses mera n sirrvm en aAafslntad nndervisning än sågnam! bh