Aftonbladet – 9 augusti 1867, sida 3

ad on sr RR RR PR AE OVER VARSRARA FRIN h stora lerstop fyllda af den skummande na1, tionaldrycken. När stopet är tomt gå de ;I sjelfva för att få påfyllning, ty att servera denna ofantliga skara vore omöjligt. På flera ställen äro inrättade ett slags kontor, gider de törstande ställa sig i kö, med stopet nji ena handen och pengarna i den andra, för n latt få sin del af den ljufliga vätskan. Musiken spelar i en rotunda, men ej en z ton höres för det förfärliga sorlet. Hvart . man vänder blicken ser man alla läppar i -lrörelse. De som icke prata tugga på en I korf eller klunka ur sin mugg. Och så hålIller man på tills det blir tid att tåga hem I till staden igen. Hvad säger ni om en såI dan folkfest? Man måste vara född i Mänchen I för att finna den behaglig. r) Inom staden finnas ett dussin offentliga 1 I trädgårdar, der man om qvällarne får höra. rI musik. Gung! anför ett af kapellen och rr) vid hans konserter tystnar sorlet när musiij ken börjar. Men ölet och korfven spela der el lika stor roll som ute vid Nymphenburg. En förtjenst ha Minchnerboarnes dryckesgillen; de sluta tidigt, och klockan elfva på aftonen är allt tyst. Man har härpå fullt allvar tagit till valspråk: PAta, dricka, sofva, År den bästa gåfva l Menniskan har fått.? Och för att kunna sofva med lugn, äfven lunder åskväder, så har man försett nästan alla hus med åskledare. I Vill ni nu se något af den fina societeten, )så låt oss gå till Hofträdgården der den Tnobla verlden tar sig en promenad på efI termiddagen. Aldrig hade vi trott att de Ityska damerna skulle vara så vackra. Skada I blott att de sakna behaget att föra sig. Tack vare ett åskregn, som föll på förI middagen, hafva vi nu tillfälle att skåda T orsakerna till damernas manhaftiga gång, J och vi instämma gerna med en tysk tidning, som i anledning af det nya Parisermodet med korta kjortlar, yttrade: ?Våra damer skola säkert icke antaga det nya modet, ty för att det skall vara vackert fordras små, eller åtminstone normala fötter.? Minchens förnämsta kavaljerer äro garnisonsregementenas officerare. De glänsa på promenaden som brokiga fjärilar, och synas vara damernas ögonoch öronfägnad. Hvart man vänder åig ser man en skönhet som sänder. en blick till en löjtnant, eller lyssnar till en kapten. Den stackars civila herrn vrider förgäfves sina mustacher och börjar ofrivilligt att umgås med tankar på värfoing. Liksom fysionowmisten dömer menniskan efter anletsdragen, så kan man bilda ett omdöme öfver en befolkning efter vissa tecken på yten. Många tecken tyda på att migt. Promenaden liknar en tafla utan skuggor, men skulle förhållandet verkligen vara som det synes, sä må man gerna offra det pittoreska. Det är redan mörkt då vi återvävda hem och gå öfver Marisplatsen, der den heliga jungfrun med Jesusbarnet står högt uppe på en jernkolonn. Akta er, så att ni icke stupar öfver de bedjande, som knäböja i långa rader på torget. De flesta, som, här bland gatubullret förrätta sin andakt, äro gamla qvinnor. Se på henne, som blickar stadigt upp på bilden och mumlar sina böner, under det att de magra fingrarne löpa genom radbandets alla afdelningar. Hon är en bild af det gamla Miänchen. Och likaså fransiskanermunken som skrider fram på trottoiren. De mjuka sandalerna under hans nakna fötter göra hans steg så tysta som när en katt smyger fram. Den rakade hjessan skiner blank som en fullmåne och den bruna kåpan omsluter en lekamen som skulle anstå en gödd oxe. Prestväldet i Baiern har dock fått sina Minchen är Europas anständigaste bufvud-! stad, och det är aktningsvärdt, men enforsvåra slag af den obevekliga nya tiden, gom skrider fram med facklan i sin hand. Tett kapell visas nu som en kuriositet en gråtande Magdalenasabild, och hvem som vill kan beundra den sinnrika, meksnismen: Likaså träffar man i staden flere gamla klosterkyrkor, som blifvit inrättade till packbus och varumagasiner, och något södantskull: väl icke hända, om presterna biott hade makt att förhindra det. Nägot som Mänchen kan vara stolt öfver är dess musik... Här liksom öfverallt i Tyskland är det tonkonsten som lifligast till:slar mängden. Och som hvar man vet är den unge konungen svärmiskt tillgifven lyrans gud. Hvem har ej hört talas om hans romantiska vänskap för Richard Wagner? Framtidsmusikens mästare har här skördat sina herrligaste triumfer, och hans operor hafva blifvit uppsatta med oerhörd prakt. Som man påstår lär ensamt Tannhäuser kostat öfver 100,000 riksdaler i dekorationer och kostymer. Operan är onekligen en af Europas förnämsta, att döma efter en jemförelse med operan i Paris. Utmärkta röster finnas och både operor och operetter gilvas på ett sätt som lemmar intet öfrigt att önska. Faust på Mänchens opera lyser som en sol mot den måne Lyrique i Paris bjuder på. Den verkliga Margaretha har här uppenbarat sig i fröken BSteble, den älskliga flickan från Thäöringen, som af sin kallelse drefs till teatern, oaktadt hennes föräldrar arbetade emot af alla krafter. Den unga flickan skickades af sin mor till en slägting i Augsburg, för att glömma sina teatergriller, men det lyckades icke bättre än att den trolösa slägtingen i all tysthet följde sin skyddsling till Miinchen, der fröken Steble debuterade; och engagerades som en erkänd sångerska, innan pappa och mamma viste det ringaste. När nyheten kom stod saken icke att hjelpa, och den inspirerade unga sångerskan blef hvad hon önskat — koustnärinna. Minocaen eger också en folkteater, och den väcker afund hos en Stockholmare, Den prydliga lokalen är uppbyggd af ettaktiesällskap och är belägen vid en af stådens vackraste platser, I afton gifves Audersson, Pettersson och Lundström?, eller rät. tare sagdt det tyska originalet; LumpaciVagabundus:?; Vår svenska Lundström har icke här sin fulla motsvarighet, utan är betydligt nyktrare. Kanske kommer det deraf att ölet icke är så starkt som finkeln, Har ni nu icke fått ett begrepp om Beierns hufvudstad, så är orsaken säkert den att vi tömt för många af de själsdödande muggarne. : Richard. 4008 Mm BB MO AH 5 AH rr mm 0 a a en ÅA STÖR AN DD RK ER RK RR KA AR mL